Olika sorters böcker

En junk journal är en egengjord eller uppfräschad bok som du fyller med papper som annars skulle ha hamnat i papperskorgen: kvitton, kort, små kuvert, gamla boksidor, förpackningar, etiketter och tygbitar. Lagren limmar, syr och staplar du till sidor där du sparar minnen, tankar eller bara fina saker.

Det handlar mer om att skapa och samla än om att berätta en prydlig historia. Rivna kanter, sneda tejpbitar och bubbliga sidor hör till och gör boken personlig. Du kan också bara skriva i den, till exempel en dagboksanteckning, en lista eller citat du tycker om. Eftersom den ofta innehåller gammalt och surt papper passar den sämre som arkiv för originalfoton.

Läs också: Gör din första junk journal, steg för steg

Med digital scrapbooking gör du dina sidor på en dator, surfplatta eller telefon i stället för med papper och lim. Du arbetar med digitala foton och digitalt material, som bakgrundspapper, dekorationer, bokstäver och mallar. Dem placerar du i ett redigeringsprogram, var och en på ett eget lager.

Principerna är desamma som på papper: ett fokusfoto, lager, färg och journaling. Det är bara verktygen som skiljer sig. Du kan ångra allt, återanvända en dekoration hur många gånger som helst och byta färg på den, och ditt bord förblir tomt. Å andra sidan saknar du strukturen hos riktigt papper, band och metall. Vill du kunna hålla sidorna i handen måste du låta skriva ut dem.

Läs också: Så kommer du igång med digital scrapbooking

Välj ett program som arbetar med lager, för det är vad digital scrapbooking kretsar kring. Vanliga val:

• Photoshop: det mest omfattande, med flest lektioner och mallar, men dyrare och svårare att lära sig.
• Photoshop Elements: enklare och billigare, och för scrappers mer än tillräckligt.
• Affinity Photo: öppnar också PSD- och TIFF-mallar och fungerar även på iPad.
• GIMP: gratis, men mindre användarvänligt.
• Canva eller PowerPoint: utmärkt för enkla sidor, men med mindre kontroll.

Kontrollera att programmet kan öppna PNG-filer med transparent bakgrund och PSD-mallar. Testa först en provversion och välj det program som du trivs med att fortsätta arbeta i.

Läs också: Vilket program ska du välja för digital scrapbooking

Ett scrapbook handlar om foton och berättelserna bakom dem, en junk journal om att leka med hittat papper. I ett scrapbook gör du oftast sidor per händelse eller i tidsordning, ofta i ett album på 30 × 30 cm (12 × 12 tum) och med syrafritt material, så att dina foton håller sig fina länge.

En junk journal är en tjock bok full av lager, små kuvert och flikar, där själva skapandet är målet. Den behöver inte innehålla några foton och har ingen fast ordning. Eftersom du använder mycket gammalt och surt papper är det bättre att klistra in utskrifter eller kopior än originalfoton.

Gränsen är flytande. Många scrappers blandar båda stilarna, och det går alldeles utmärkt.

Läs också: Vad är scrapbooking, och vilken form passar dig?

En bok, lim och en hög papper som du redan har, mer behövs inte. Börja med:

• en grund: ett befintligt skrivhäfte, en gammal inbunden bok eller egenvikta häften
• lim: ett limstift, dubbelhäftande tejp och ett starkt hobbylim för tunga delar
• en sax
• papper och ephemera (små papperslappar från vardagen): kuvert, kvitton, kort, tidningar, presentpapper, etiketter och gamla brev
• extra saker om du vill: washi tape, stämplar, klistermärken, band och tygbitar

Spara allt i en låda, så att du ser vad du har. Du behöver inte köpa något nytt; så fort du börjar lägga märke till saker växer din samling av sig själv.

Läs också: Gör din första junk journal, steg för steg

Du kan låta skriva ut enskilda sidor eller låta binda alla sidor tillsammans som en fotobok. Så här gör du:

• Spara varje sida som JPG i 300 dpi, i det format du vill skriva ut den i.
• För enskilda sidor på 30 × 30 cm letar du upp en fototjänst som erbjuder det formatet.
• För en fotobok lägger du varje sida som en enda bild över hela sidan, i en layout utan kant.
• Håll text och viktiga detaljer några millimeter från kanten, eftersom det beskärs där.

Går det inte att placera lösa dekorationer i ett fotoboksprogram gör du först klart sidan helt och importerar den som en enda bild. Färgerna på skärmen avviker ofta lite, så gör först en provutskrift.

Läs också: Skriv ut digitala sidor och gör en fotobok

Nej, det finns inget rätt eller fel sätt. Du bestämmer själv om du använder ett befintligt skrivhäfte eller binder allt själv, om du bara använder hittat papper eller också köper nya saker, och om du skriver mycket eller lite i den.

Den behöver inte heller vara fin eller prydlig. Röriga, färgglada sidor med sneda kanter är tvärtom typiska. Kör du fast för att allt ska vara perfekt, sätt då upp ett litet mål, som en liten bit om dagen eller fem minuters arbete. Ett tema eller en färgpalett kan hjälpa dig att göra val, men det är inget krav.

Läs också: Gör din första junk journal, steg för steg

En bullet journal är ett planeringssystem i en vanlig anteckningsbok, där du kombinerar kalender, att göra-lista och dagbok. Grunden består av:

• ett register längst fram, med sidnummer
• en future log: en årsöversikt för saker längre fram
• en monthly log: en månadskalender med uppgifter
• en daily log: korta anteckningar per dag

Du skriver kort, med fasta symboler för uppgifter, händelser och anteckningar (rapid logging), och flyttar ogjorda uppgifter till nästa månad. En anteckningsbok med prickar och numrerade sidor är praktisk, men vilket skrivhäfte som helst duger. Många dekorerar sin bullet journal med klistermärken och washi tape, även om det inte hör till själva systemet.

Läs också: Bullet journal: så fungerar det och så kommer du i gång

Nej, du behöver inte kunna teckna för någon sorts journal. En art journal handlar om att uttrycka dig, inte om ett perfekt resultat; darriga linjer och sneda former ger tvärtom karaktär. En bullet journal fungerar utmärkt med bara en svart penna och en linjal.

Det här hjälper om du inte tecknar:

• schabloner, stämplar och maskeringstejp för att göra former
• collage med bilder från tidningar eller gamla böcker
• att fylla en sida med en enda färg som passar ditt humör
• klistermärken och washi tape i stället för teckningar
• din egen handstil, även om den inte är prydlig

Läs också: Du behöver inte vara kreativ för att scrapbooka

Hybrid scrapbooking är att kombinera papper och digitalt. Det kan du göra på två sätt:

• Du designar en sida eller en del av den på datorn, skriver ut den och gör den färdig med riktiga dekorationer som band, brads (splitnitar) eller chipboard.
• Du skriver ut digitalt material, som journalingkort, rubriker, papper eller taggar, och använder dem på en vanlig pappersida.

På så sätt kombinerar du det smidiga med digitalt, som maskinskriven text och foton i rätt storlek, med strukturen hos riktigt papper. Det finns ingen fast fördelning: en scrapper gör nästan allt digitalt, en annan skriver bara ut en rubrik. Med ett ordbehandlingsprogram och en skrivare kan du redan börja.

Läs också: Hybrid scrapbooking: skriv ut digitalt, gör klart på papper

I längden oftast ja, även om det inte är gratis. Digitala papper och dekorationer använder du så ofta du vill, medan du på papper hela tiden köper nytt material. Lim, skärverktyg och förvaringsutrymme behöver du inte heller.

Kostnaderna ligger någon annanstans:

• en dator eller surfplatta, som de flesta redan har
• programvara, om du inte arbetar med ett gratisprogram
• digitala kit, även om många är gratis
• utskrifter: stora enskilda sidor och fotoböcker kostar också pengar

Skriver du ut lite och arbetar med gratismaterial blir det väldigt förmånligt. Vill du ha allt i 30 × 30 cm i ett album, räkna då med utskriftskostnaderna.

Läs också: Så kommer du igång med digital scrapbooking

En art journal är en skiss- eller anteckningsbok där du arbetar fritt med färg, collage, stämplar, text och teckningar. Den är en plats för att leka och få utlopp för dina känslor, inte för att dokumentera minnen prydligt. Foton är bisak; färg, struktur och ord står i centrum.

Många som gör art journals arbetar med mixed media: olika material blandade. Ofta börjar du med ett lager gesso, ett vitt grundlager som färgen fäster bra på och som hindrar genomslag. Sedan arbetar du i lager: bakgrund, collage, detaljer och text. En kvart räcker för en sida, och en sida du inte gillar målar du bara över.

Läs också: Art journaling: så kommer du i gång

Pocket scrapbooking är att scrappa med plastfickor som är indelade i fack. Du skjuter in foton och kort i facken, och fickans indelning sköter designarbetet åt dig. Project Life är det mest kända namnet och används ofta som samlingsbegrepp.

Fickorna passar oftast i en ringpärm på 30 × 30 cm (12 × 12 tum), men det finns också mindre format. Du arbetar i tre steg: först väljer du foton, sedan fyller du resten av facken med journalingkort och sist lägger du till lite dekoration. Eftersom det går snabbt och är överskådligt är det populärt bland dem som vill dokumentera något varje vecka eller månad.

Läs också: Pocket scrapbooking och Project Life: så funkar det

Det är de tre former som digitalt material oftast erbjuds i:

• Ett kit är en uppsättning papper och dekorationer i samma stil. Papperen är oftast JPG-filer; dekorationer och lösa bokstäver (alfas) är PNG-filer med transparent bakgrund.
• En template är en färdig layout med ytor för foton och papper, ofta som PSD-, TIFF- eller PNG-fil. Med en urklippsmask placerar du dina egna foton och papper i ytorna.
• En quickpage är en färdig sida där du bara behöver lägga in dina egna foton.

För en första sida går en quickpage eller template snabbast. Med ett separat kit har du störst frihet.

Läs också: Så kommer du igång med digital scrapbooking

Nej, det behövs inte. Du kan gott börja med ett skrivhäfte, en skissbok eller en gammal inbunden bok som du redan har och klistra in dina lager i den. Vill du ändå binda själv finns det enkla sätt:

• sy fast häften (vikta små buntar papper) i ett omslag med ett enkelt stygn
• stansa hål och hålla ihop sidorna med ringar
• sätta in häften i ett omslag med resårband, som i en traveler's notebook
• göra ett dragspel av kraftigt papper, som du senare kan lägga till sidor på

Att binda själv ger dig frihet i format och papper, men för en första journal är en befintlig bok ofta enklast.

Läs också: Binda en egen scrapbook eller journal

Välj en bok med kraftigt papper på minst 200 g/m², eftersom färg, lim och vatten får tunt papper att bukta och slå igenom. Bra alternativ:

• en mixed media-skissbok, gjord för våta och torra material
• en akvarellskissbok på cirka 300 g/m² om du arbetar mycket med vatten
• en gammal inbunden bok där du klistrar ihop några sidor i taget för extra stadga

En sydd bok som ligger platt när den är uppslagen är skön för uppslag. Använder du ändå tunnare papper, lägg då först ett lager gesso och låt våta sidor torka med en tung bok ovanpå.

Läs också: Papper som inte buktar av lim, färg och vatten

En traveler's notebook är ett omslag i läder eller tyg med resårband, där du fäster tunna häften (inserts). Du kan lägga till och byta inserts och ta ut fulla häften, så att boken växer med dig. Originalmodellen kommer från Japan; i dag finns det många varianter.

Vanliga storlekar är standardstorleken på cirka 11 × 21 cm och det mindre passformatet på cirka 9 × 12,5 cm. Det finns inserts med linjer, rutor, prickar eller kraftpapper, och plastfickor för kort. Därför används en traveler's notebook ofta som resedagbok, planner eller liten junk journal.

Läs också: Så använder och inreder du en traveler's notebook

Välj en stadig bok som ligger platt när den är uppslagen och har papper som klarar lim, tejp och din penna. A5 eller mindre får lätt plats i väskan. Tänk också på det här:

• En sydd bok går fint att slå upp; en ringpärm låter dig lägga till sidor senare.
• Vill du spara kort och kvitton, välj då något med plastfickor eller klistra in små kuvert.
• Målar du under resan, ta med tjockare papper.
• Klistra helst bara på ena sidan av tunt papper, annars blir boken tung och tjock.

Många resenärer samlar kort under dagen och skriver på kvällen. Går inte det, gör korta anteckningar och fortsätt hemma.

Läs också: Skriv resedagbok på resan, även när du är trött

Arbeta i 300 dpi och i det format du vill skriva ut i. En sida på 12 × 12 tum (30,5 × 30,5 cm) blir då 3 600 × 3 600 pixlar; det är också formatet på de flesta digitala papper. För 20 × 20 cm landar du på ungefär 2 362 × 2 362 pixlar.

Ställ in formatet innan du börjar, för att förstora en liten sida i efterhand gör den suddig. Att förminska går alltid utan kvalitetsförlust. Spara utöver en sammanslagen JPG även en version med lager, till exempel som PSD, så att du kan ändra något senare. För att dela på en skärm räcker en mindre kopia.

Läs också: Skriv ut digitala sidor och gör en fotobok

Inte hur som helst: vad du får göra står i licensen eller användarvillkoren som följer med filerna, och de skiljer sig mellan designers. Ofta gäller:

• För personligt bruk, som dina egna sidor och album, går allt bra.
• Att dela, skicka vidare eller erbjuda själva filerna på nytt är nästan aldrig tillåtet, inte ens om de var gratis. Skicka hellre länken till andra.
• Kommersiell användning, som att sälja kort eller sidor, är bara tillåten om licensen uttryckligen tillåter det.

Står det ingenting eller är du osäker, fråga då designern. Detsamma gäller typsnitt och bilder från internet: kontrollera alltid att du får använda dem.

Läs också: Får du använda det här? Upphovsrätt för scrappare

Ett minialbum är ett litet album kring ett enda ämne, som en weekendresa, en födelsedag eller en årstid. Formatet ligger ofta runt 15 × 15 cm eller mindre, och det räcker med en handfull sidor.

Det finns många former:

• ett dragspel av vikta remsor
• ett album av kuvert eller papperspåsar, med taggar i
• lösa kartongsidor på ringar
• ett litet inbundet häfte

Ett minialbum är perfekt för att göra något litet helt färdigt, som present eller som komplement till en stor sida. Eftersom du behöver få foton är det också ett trevligt sätt att prova nya tekniker.

Läs också: Gör ett minialbum: grund, sidor och bindning

Ja, det går. Det finns appar med färdiga mallar där du drar in foton och text, och många design- och ritprogram fungerar också på surfplatta. Med en surfplatta och en pekpenna kan du dessutom skriva och rita för hand.

Tänk på några saker när du väljer:

• Kan du importera egna PNG-dekorationer och papper, eller bara det som appen själv erbjuder?
• Kan du exportera som JPG i 300 dpi för utskrift?
• Var sparas dina sidor, och kan du göra en säkerhetskopia av dem?

En telefon är praktisk för snabba sidor, som pocket pages. För stora sidor med många lager är en större skärm skönare.

Läs också: Vilket program ska du välja för digital scrapbooking

Ja, och dina kunskaper tar du med dig. Det du vet om att välja foton, lager, färg, luft och journaling fungerar precis likadant digitalt. Det är bara verktygen som ändras, och att lära känna ditt program tar lite tid i början.

Några tips inför bytet:

• Börja med en template eller quickpage, så att du inte startar med en tom yta.
• Lär dig grunderna först: lager, skuggor och urklippsmasker.
• Prova ett gratis kit innan du köper något.
• Vill du inte vara utan ditt pappersförråd, välj då hybrid: skriv ut digitala delar och gör dem färdiga med riktigt material.

Du behöver inte välja; många scrappers gör båda.

Läs också: Så kommer du igång med digital scrapbooking

De två standardformaten är 3 × 4 tum (cirka 7,6 × 10,2 cm) och 4 × 6 tum (cirka 10,2 × 15,2 cm). En vanlig ficka har fyra stående fack på 3 × 4 tum i mitten och liggande fack på 4 × 6 tum ovanför och under. Ett foto på 10 × 15 cm passar alltså precis i ett stort fack.

Glider korten ur facken, sätt då en liten bit dubbelhäftande tejp på baksidan. Håll dekorationerna platta, för tjocka delar trycker igenom och gör albumet bulligt. Andra storlekar, som ett A4-ark eller en halv sida, kan du lägga in som ett extra blad.

Läs också: Pocket scrapbooking och Project Life: så funkar det

En smash book har redan förtryckta, dekorerade sidor, en junk journal gör du helt själv. I en smash book klistrar du snabbt in kort, foton och papperslappar, ofta med fack, flikar och plats att skriva, utan att planera så mycket. Namnet kommer från ett varumärke, men används också för vilken fri klippbok som helst.

I en junk journal gör du sidorna själv, ofta av gammalt papper, med många lager, små kuvert och flikar. En gluebook ligger någonstans mittemellan: ett vanligt skrivhäfte där du klistrar in collage, oftast utan mycket text.

Skapa utrymme innan du börjar klistra, för varje lager gör boken tjockare. Så går den att stänga:

• Arbetar du i en befintlig bok, klistra då ihop några sidor i taget och riv ut några sidor mellan buntarna.
• Binder du själv, välj då en rygg som är bredare än högen med tomma sidor.
• Använd så mycket platt material som möjligt och fördela tjocka delar över hela boken.
• Lägg bubbliga saker i små kuvert eller påsar.
• Låt färg och lim torka ordentligt innan du stänger boken.

Att en junk journal glipar lite hör till. Ett band eller en resår runt boken håller ihop allt.

Läs också: Gör din första junk journal, steg för steg

Håll dig till några få saker per sida: ett eller två foton, lite text och en liten detalj. Små sidor blir snabbt plottriga, och albumet måste också gå att stänga.

Det här hjälper:

• Välj tre eller fyra färger och ett begränsat urval papper i förväg.
• Använd platta dekorationer; tjocka knappar och blommor får albumet att glipa.
• Göm extra foton och text i taggar, flikar eller små kuvert.
• Lämna utrymme i ryggen för den extra tjockleken om albumet är inbundet eller har ringar.
• Gör omslaget sist, av rester från insidan.

För ett minialbum till en stor sida räcker sex blad, fram- och baksida tillsammans, oftast gott.

Läs också: Gör ett minialbum: grund, sidor och bindning

Artist trading cards (ATC) är små konstverk på 6,4 × 8,9 cm (2,5 × 3,5 tum) som du byter med andra. Du gör dem med vilken teknik du vill, som collage, stämplar, färg, teckning eller tyg, på ett stadigt underlag.

Det finns två grundregler: en ATC är handgjord och säljs inte, utan byts eller ges bort. På baksidan skriver du ditt namn, en titel, datumet och ett sätt att kontakta dig. Byten sker via bytesgrupper på nätet eller på kreativa träffar. Insamlade kort förvarar du i fickor för spelkort, i en pärm med insticksfack.

Läs också: Artist trading cards: så gör du och byter dem

Ett zine är ett litet egengjort häfte, som traditionellt kopieras och delas ut. Scrappers använder det för en kort berättelse, en utflykt eller en lista. Den enklaste versionen gör du av ett enda A4-ark, utan lim eller häftklamrar:

• Vik arket i åtta lika stora fält och vik upp det igen.
• Klipp i mitten längs den långa viklinjen, bara genom de två mittersta fälten.
• Vik arket dubbelt på längden, tryck ändarna mot varandra och vik det till ett häfte på åtta sidor i A7-format.

Gör först ett provexemplar och numrera sidorna, så att du ser vad som hamnar var. Dekorera före vikningen för en genomgående bakgrund, eller efteråt sida för sida.

Det beror på vad du vill spara och hur du gillar att arbeta. En grov tumregel:

• Spara foton och berättelser för framtiden: ett scrapbook.
• Dokumentera snabbt och överskådligt varje vecka eller månad: pocket pages.
• Göra ett ämne litet och komplett: ett minialbum.
• Samla och leka med gammalt papper: en junk journal.
• Få utlopp för känslor med färg och collage: en art journal.
• Organisera och planera: en bullet journal.
• Lite utrymme, eller gärna kunna ändra hur mycket som helst: digitalt.

Börja med det som lockar dig mest. Många scrappers har efter ett tag två eller tre sorter igång samtidigt.

Läs också: Vad är scrapbooking, och vilken form passar dig?

Ett scrapbook gör du för hand, en fotobok designar du på datorn och låter trycka. I ett scrapbook klistrar du utskrivna foton på papper, med dekoration, journaling och riktiga material som band och kort. En fotobok är platt tryckt, går snabbare att göra och är lätt att beställa igen, men du kan inte spara något riktigt i den.

Ett fotoalbum är den enklaste formen: foton i plastfickor eller på tomma blad, utan mycket dekoration. Digital scrapbooking ligger mittemellan: du designar dina sidor som i ett scrapbook och låter skriva ut dem som en fotobok.

Läs också: Scrapbook, fotobok eller fotoalbum: vad passar dig