Art journaling: så kommer du i gång

Du kanske har sett dem: sidor fulla av färg, tidningsbitar, en stämplad liten fågel och en enda mening med stora bokstäver. Det är art journaling. Det ser ofta ut som konst, men egentligen är det en dagbok i bilder. Det finaste med det är att det inte behöver bli fint. Så här kommer du i gång, med lite material och utan att veta vilken stil du har.

Vad är en art journal

En art journal är en bok där du med färg, collage, teckningar, stämplar och ord visar vad som upptar dig. En känsla, en färg du var sugen på, en mening som fastnade, en dag du vill minnas. Det finns inga regler för vad som ska vara med. Det handlar om själva skapandet, inte om slutresultatet.

Skillnaden mot en scrapbook ligger främst i syftet. En scrapbook bevarar minnen: fotona står i centrum, och den görs ofta för att bläddras i senare eller ges vidare. En art journal är mer en lekplats. Du testar tekniker, bearbetar tankar och behöver inte förklara något. Foton får vara med, men måste inte.

Gränsen är förresten hårfin. Många scrappers använder art journal-tekniker som bakgrund till en layout, och en art journal-sida med ett foto är egentligen redan en scrapbooksida.

Vilken bok ska du välja

Det viktigaste är papperet. Färg, lim och vatten gör tunt papper bubbligt, och det du lägger på ena sidan syns igen på andra. Välj därför papper på minst runt 200 g/m². Vanligt skrivarpapper är 80 g/m², så det är mer än dubbelt så tjockt. Akvarellpapper på runt 300 g/m² tål ännu mer.

Det här kan du tänka på:

• Mixed media-böcker är gjorda för torra och våta material samtidigt. Till en första bok är det det säkraste valet.
• Akvarellblock tål mycket vatten, men den grova ytan kan göra fina linjer knepiga.
• En bok med spiral ligger platt när den är uppslagen och du kan lätt vika över en sida. En inbunden bok känns mer som en riktig bok och låter dig arbeta över mitten.
• A5 är ett skönt format att börja med: stort nog att leka i, litet nog att fylla snabbt.

Det behöver inte vara dyrt. En gammal inbunden bok från second hand, en kalender eller ett skrivhäfte med lite tjockare papper fungerar också. Ge då först sidorna ett lager gesso och klistra eventuellt ihop två och två, så blir de tillräckligt stadiga.

Grundmaterial att börja med

Du behöver mindre än videorna får det att verka. Med den här listan kommer du långt:

• Gesso: en vit grundning som ser ut som tjock färg. Den gör papperet stadigare, får färgen att fästa bättre och minskar att fukt slår igenom. När den har torkat känns ytan lite sträv, så att även blyerts och pastell fäster bättre.
• Akrylfärg: några tuber i studentkvalitet räcker. Vitt, svart och två eller tre färger du tycker om. Akrylfärg är vattenfast när den har torkat, så du kan arbeta lager på lager.
• Lim: ett limstift för papper, eller matt medium (ett akrylmedium som är både lim och skyddslack) för tunt papper, servetter och tidningspapper.
• Pennor: en vattenfast svart fineliner, och en vit gelpenna eller färgpenna för att skriva på mörk eller målad yta. Vanliga tuschpennor glider ofta dåligt över torkad akrylfärg.
• Hjälpmedel: en platt pensel, ett gammalt plastkort att dra ut färg med, våtservetter att torka av med och en sax.

Bra att ha senare, men inte nödvändigt: schabloner, stämplar, washi tape, bläck och strukturpasta. Börja smått och köp något först när du märker att du saknar det.

Collagematerial behöver du inte köpa. Samla kort, gamla kartor, presentpapper, kvitton, tidningssidor och fina förpackningar. Ett kuvert eller en påse med blixtlås per sort gör det lättare att hitta saker senare.

Din första sida: bakgrund, bild, ord

En tom vit sida kan vara förlamande. Därför hjälper det att tänka i tre lager. Du behöver inte göra dem på en kväll: bakgrunden i dag, bilden i morgon och orden i helgen går lika bra.

Lager ett: bakgrunden

Stryk först ett tunt lager gesso över sidan och låt det torka. Välj sedan en färg och måla hela sidan. Så fort den inte är vit längre är den första tröskeln borta.

Några enkla sätt att få mer liv i bakgrunden:

• Ta lite färg på ett gammalt plastkort och dra det över sidan. Ränderna och de tomma partierna är just det fina.
• Lägg två eller tre färger bredvid varandra och låt dem blandas lite där de möts. Välj färger som passar ihop, annars blir det brunt.
• Klistra på tidningsbitar, gammalt boksidespapper eller en servett och måla delvis över.
• Tamponera färg genom en schablon eller stänk lite utspädd färg från en pensel.

Låt varje lager torka ordentligt innan du går vidare. Våt färg på våt färg blir snabbt gegga.

Lager två: bilden

Välj en sak som blir blickfånget. Det kan vara en urklippt bild, en stämpel, en enkel form som en cirkel eller ett hjärta, ett foto eller en teckning. Kan du inte teckna är det inget problem: collage och stämplar gör samma jobb.

Lägg först bilden löst på sidan och flytta runt den tills det känns rätt. Klistra sedan fast den. Vill du få en stämpel skarp på en sträv, målad yta, stämpla då på tunt silkespapper och klistra på det. Då ser det ut som om du har stämplat direkt i boken.

Lager tre: orden

Ord gör en sida personlig. Ett enda ord kan räcka, en mening som berörde dig, eller några rader om hur din dag var. Skriv stort och våga använda din egen handstil. Sneda bokstäver hör till dig.

Vill du skriva något som ingen får läsa går det också. Skriv det på sidan och måla sedan över, eller skriv det på ett löst kort som du stoppar bakom en flik.

Till sist kan du med en vit gelpenna eller en svart fineliner lägga till streck, prickar eller en kant. Det gör sidan färdig.

Tänk om du inte vet vilken stil du har?

Det är normalt, och egentligen den roligaste delen. En stil växer fram när du skapar, inte när du funderar på den. Några saker som hjälper:

• Testa en ny teknik på varje sida. Efter tio sidor vet du vad du gillar och inte.
• Arbeta med en begränsad färgpalett, till exempel två färger plus svart och vitt. Begränsningar gör det lättare att välja.
• Använd ett tema eller ett ord som startpunkt när du inte vet vad du ska göra: en årstid, en plats, en rad ur en låt.
• Följ gärna en instruktion och gör likadant. Det är övning, och dina egna val smyger sig in av sig själva.
• Bläddra tillbaka en gång i månaden. Vilka sidor gör dig glad? Vilka färger och tekniker återkommer hela tiden? Där finns din stil.

Fula sidor hör till. Du kan alltid arbeta över dem, ett lager gesso gör allt nytt igen. Eller så låter du dem vara kvar som bevis på att du har provat något.

Måste du visa dina sidor?

Nej. En art journal är din. Många håller den helt privat, just för att det ger friheten att kladda och vara ärlig. Du behöver inte förklara något för någon.

Vissa tycker om att då och då dela en sida, med en vän, på en kreativ eftermiddag eller online. Det kan inspirera och ge självförtroende, men det är inget krav. Vill du spara eller visa en sida utan att lämna ifrån dig boken kan du skanna den och själv välja vem som får se den.

Lägg boken där du lätt kommer åt den, och gör en sida när du känner för det. Tre gånger i månaden räcker. Det handlar inte om att hålla ut, det handlar om att ha roligt.