Till innehållet
Alla artiklar
Tips · 8 min läsning

Vad skriver du till dina foton? Journaling i scrapbooking

Ett namn, ett datum, en mening eller en hel berättelse. Så kommer du på vad du ska skriva till dina foton och gör plats för det på sidan.

En hand skriver med svart penna i ett uppslaget anteckningsblock i någons knä
Foto: Roberto Hund · Pexels

Ett foto visar hur det såg ut. Det du skriver till visar vilka som var där, vad som hände och varför du ville spara just det ögonblicket. Scrappare kallar det journaling, och för många är det den svåraste delen av sidan. Med några fasta frågor och ett par smarta knep kommer det nästan alltid något på papperet.

Vad journaling är och varför det spelar roll

Journaling är allt du lägger till på en sida i ord: ett namn, ett datum, en bildtext på en mening, en lista eller en hel berättelse. Det får likna en dagbok, men det måste inte. Tillsammans med fotona, rubriken, embellishments (dekorationerna) och bakgrunden hör det till de fasta delarna av en sida.

Den som öppnar ett album tittar först på fotona och letar sedan efter orden. Utan text får betraktaren gissa, och efter några år gäller det dig också. Många scrappare känner igen det: en sida de gjorde först många år senare, med två barn som var så lika varandra att ingen längre vet säkert vem som är på fotot. Det som känns självklart nu glömmer du fortare än du tror.

Börja med fem frågor

Vet du inte var du ska börja, så ställ dig de fem frågor som scrappare över hela världen använder. På engelska kallas de de fem W:na.

  1. Vilka är med? Skriv ner namnen, även om det är självklart för dig.
  2. Vad hände? En karnevalsdräkt kan utan förklaring snabbt se ut som en helt annan historia.
  3. Var var det? Alla platser går inte att känna igen. Skriv ner byn, huset eller campingen.
  4. När var det? Ett exakt datum är fint, men ett år eller en årstid duger också. Vet du inte, skriv något i stil med ”sommar, någon gång i början av nittiotalet”. Kanske fyller någon annan i det senare.
  5. Varför tog du det här fotot? Ofta är svaret i sig redan berättelsen.

Har du glömt detaljer, titta i din kalender eller i meddelandena du skickade då, eller kolla fotots datum och plats i mobilen. Vissa scrappare skriver därför en kort lista varje dag över vad de gjort, så att de har något att falla tillbaka på senare.

Med gamla familjefoton fungerar det annorlunda. Fråga farbröder, mostrar och mor- och farföräldrar vad de minns, leta i gamla brev och urklipp, och skriv också ner den lilla detalj som någon berättade på ett kalas. Skriv namn och datum lätt med en mjuk blyertspenna på baksidan av utskrivna foton, i kanten, så att informationen inte går förlorad. Fäster inte blyertsen på en blank baksida, skriv det då på ett kort bredvid fotot.

När du inte vet vad du ska säga

En tom ruta där det ska stå text kan kännas förlamande. Det hjälper att inte se det som en uppsats. Välj en form, så kommer orden ofta av sig själva.

  • Ett ord som start. Skriv ”i dag” eller ”just nu” och avsluta meningen. Stämplar och stickers med ett ord eller en fråga fungerar på samma sätt: du behöver bara svara.
  • En lista. Med streck, numrerad eller som ett alfabet, med något om personen eller dagen för varje bokstav. Så får du snabbt med mycket på liten yta.
  • En tidslinje. Det kan vara en dag, från frukost till läggdags, eller en rad år, som alla första skoldagar efter varandra.
  • Ett samtal. Skriv ordagrant ner vad som sades. Särskilt små barns kommentarer glömmer du annars snabbt.
  • Ett citat eller en sångrad. Låt den stå för sig själv eller använd den som språngbräda för dina egna meningar.
  • Humor. Den som inte behöver känna sig högtidlig skriver lättare.
  • Lämna över pennan. Låt ditt barn, din partner eller din mormor skriva något. Då hörs en annan röst på sidan, och en sådan handstil blir senare ofta något av det käraste i boken.

Går det fortfarande inte, skriv först ner allt som dyker upp i huvudet, huller om buller, på ett kladdpapper. Välj sedan de två eller tre meningar som bäst fångar ögonblicket.

Hur mycket skriver du, och ur vems perspektiv?

Det finns ingen regel för hur mycket du skriver. Till ett foto av en bukett tulpaner räcker kanske en rubrik med ett datum. Ett ögonblick som berörde dig förtjänar ett stycke. Alla sidor behöver inte mycket text, och i ett album om en enda resa behöver du inte förklara var du var på varje sida.

Viktigare än längden är vad du skriver. ”Vi på stranden” säger inget som fotot inte redan visar. Skriv hellre om det som hamnade utanför bild: vad som hände precis innan fotot, vad ni gjorde efteråt, hur det luktade eller lät. Konkreta detaljer säger mer än stora ord. ”Han släpade på en vattenflaska på en och en halv liter hela eftermiddagen” fastnar bättre än ”han var så söt”.

Sedan perspektivet. Varje form har sin egen känsla:

  • Jag: du berättar hur du själv upplevde det. Det är personligt, och då finns du också med i boken för en gångs skull.
  • Du: du skriver till personen på fotot, som ett kort brev. Det blir fint i ett album till ett barn eller som present.
  • Han eller hon: du berättar det som en redogörelse. Det är lugnare och mer neutralt, och praktiskt i ett familjealbum med gamla foton.

Välj ett perspektiv per sida och håll fast vid det. Att växla inom en och samma text blir rörigt att läsa.

Gör plats för text

De flesta scrappare designar först och skriver sist. Det går bra, men ibland visar det sig att det blir för lite plats. Vet du redan att det hör en berättelse till, skriv den först som utkast. Då ser du hur mycket plats du behöver och kan planera in den direkt när du bygger upp sidan.

De här platserna fungerar nästan alltid:

  • Ett journalingkort bredvid eller under fotot, gjort av cardstock (styvt, enfärgat papper) eller en bit över av mönstrat papper.
  • En remsa under fotot. Gör mattan, papperskanten bakom fotot, ungefär 7 till 10 mm bredare nedtill än på sidorna, så att en kort bildtext får plats.
  • En lugn, tom del av sidan. Luft på sidan är också en bra plats för ord.
  • Smala remsor med några ord, när du inte behöver en hel berättelse.

Skriv helst på ett löst kort och klistra fast det först när det är klart. Blir något fel gör du ett nytt kort i stället för en ny sida. För raka rader drar du tunna linjer med blyerts och linjal, som du suddar ut när bläcket har torkat. Måste texten få plats i en bestämd ruta, öva först på kladdpapper så att du vet hur mycket som får plats.

Skriver du hellre på dator? Välj då ett lättläst typsnitt som inte är för litet, till exempel runt 11 till 12 punkter, och använd högst två typsnitt per sida. Många scrappare kombinerar: fakta på dator och en mening för hand. Även om du inte tycker att din handstil är fin, är det just den som gör sidan personlig. Använd en penna med vattenfast bläck och testa den först på en bit av samma papper.

När du vill berätta mer än det får plats

  • Korta ner texten. Stryk det som fotot redan visar och behåll de meningar du verkligen vill spara.
  • Ändra designen. Ett foto mindre eller ett mindre foto ger plats åt berättelsen.
  • Göm texten. I ett litet kuvert (C7 eller C8 är ett praktiskt format), bakom en flik eller på ett kort som du drar upp ur en ficka får en lång text plats. Sätt ändå namnen och datumet synligt på själva sidan.
  • Lägg till en sida. Sätt fotona till vänster och berättelsen till höger, så att de tillsammans blir ett uppslag: två sidor som hör ihop.
  • Berätta den övergripande historien en gång. En inledningssida först i albumet, med var och när, sparar dig upprepningar på alla sidor efteråt.

Frågor som alltid fungerar

Lägg den här listan vid din arbetsplats eller klistra in den först i boken. Välj en fråga, svara ärligt, och så står din journaling på papperet.

  • Varför tog jag fram kameran just då?
  • Vad hände precis före eller precis efter det här fotot?
  • Vad sa någon, och hur lät det?
  • Vad syns inte på fotot, men minns jag ändå?
  • Vad vill jag att någon ska veta om det här när jag inte själv kan berätta längre?
  • Hur såg en vanlig dag ut under den här perioden?
  • Vad tyckte de andra, med deras egna ord?
  • Vad skrattade vi åt?
  • Vad är helt vanligt nu, men kommer att kännas speciellt senare? Tänk på låtarna på radion, nyheterna den veckan eller vad som stod på bordet.
  • Vad lärde jag mig av det här, eller vad har jag börjat uppskatta mer?
  • Vad skulle jag vilja läsa om tio år?

De vanliga dagarna förtjänar ord lika mycket som de stora händelserna. En tisdagsmorgon vid frukostbordet är om tjugo år ofta precis den berättelse du letar efter. Börja i dag med en sida och de fem frågorna, och se vad mer som dyker upp.

Frågor om det här ämnet

Vad är journaling i scrapbooking?

Journaling är allt du lägger till på en sida i ord: ett namn, ett datum, en bildtext på en mening, en lista eller en hel berättelse.

Vad ska man skriva till foton i ett album?

Börja med de fem frågorna: vem, vad, var, när och varför. Skriv hellre om det som hamnade utanför bild, som vad som hände precis innan fotot eller vad någon sa, än om det du redan ser.

Vad gör man när man inte vet vad man ska skriva?

Välj en form: ett ord som start, en lista, en tidslinje, ett samtal eller ett citat. Går det fortfarande inte, skriv först allt på ett kladdpapper och välj sedan två eller tre meningar.

Vad gör man om texten inte får plats på sidan?

Korta ner texten, gör ett foto mindre eller göm texten i ett litet kuvert eller bakom en flik. Sätt ändå namn och datum synligt på sidan. Du kan också lägga till en sida.

Läs vidare