Scrapbookingstilar: känn igen dem och hitta din egen stil

Du bläddrar bland andras sidor och märker att vissa berör dig direkt medan andra lämnar dig oberörd. Det säger redan mycket om din smak. Scrapbookare har hittat på namn för de vanligaste sätten att arbeta, oftast på engelska. När du känner igen dem blir det lättare att sätta ord på vad du tycker är fint, köpa material mer målmedvetet och göra dina egna sidor lugnare.

En stil är ingen regel. Det är en samling val som ofta hör ihop: vilka färger, hur mycket dekoration, hur mycket tom yta och vilka material. Här är de stilar du stöter på oftast.

Clean and simple

Clean and simple, ofta förkortat CAS eller C&S, är den lugnaste stilen. Fotot står i centrum och resten stöttar. Kännetecken:

• en enfärgad eller diskret mönstrad bakgrund, ofta vit eller i en mjuk färg
• mycket tom yta runt fotot
• lite dekoration: några stickers, en stämpel, en die cut
• mönsterpapper i prydliga block eller remsor, i färger som passar ihop
• en tydlig rubrik och lite journaling (texten på din sida)

Det ser enkelt ut, men det är svårare än man tror. Den som är van att lägga lager på lager har svårt att sluta. Just för att det finns så lite på sidan ser alla var något inte stämmer: en sned remsa, en kant som är lite för smal. Det hjälper att mäta med linjal och blyerts innan du limmar.

Ändå är det en fin stil att börja med. Du behöver lite material, och du lär dig vad som händer när du lämnar utrymme. Ett vanligt knep är att kombinera en enda tydlig färg med en nästan vit bakgrund och lite svart eller mörkgrått. Då får den färgen lysa, och sidan förblir ändå lugn.

Minimalistisk scrapbooking

Minimalistisk scrapbooking går ett steg längre. Ibland finns det bara ett foto, några rader text och en liten detalj på en vit sida. Skillnaden mot clean and simple handlar mest om graden: i clean and simple får det fortfarande finnas en papperskollektion och en rubrik med stickers, i minimalistiskt arbete tar du bort tills nästan ingenting är kvar.

Det som får det att fungera är placeringen. Sätt inte fotot automatiskt i mitten, utan till exempel i ett hörn eller en tredjedel in på sidan. Låt ett upprepat element, en linje eller några små prickar löpa ut i den tomma ytan, så att helheten hänger ihop. Då är den tomma ytan inget hål, utan andrum.

Vintage och shabby chic: skillnaden

De här två blandas ofta ihop, eftersom båda har en touch av förr. Ändå känns de olika.

Vintage vill se gammalt ut. Färgerna är bruna, beige, gräddvita och gulnade. Kanterna är rivna, slipade eller mörkade med bläck, och fotona är ofta svartvita eller i sepia. Du ser papper med gammal tidningstext, kraftpapper, spets, små metallnycklar, hörn och ramar, knappar. Det känns som en kista på vinden med din mormors saker.

Shabby chic är romantiskt och gulligt. Färgerna är pastell: mjukt rosa, ljusblått, gräddvitt. Du ser många blommor, spets, band, pärlor och glittrande stenar, ibland några färgstänk. Det är också lite slitet och nött, men på ett sött och fräscht sätt.

En snabb tumregel: är dina färger jordiga och bruna, då är det vintage. Är de pastelliga och blommiga, då är det shabby chic. Heritage är släkt med vintage, men handlar om riktiga gamla familjefoton, ofta kompletterade med saker från de förfäderna.

Den amerikanska stilen

Den amerikanska stilen ses ofta som den klassiska grunden som resten har vuxit fram ur. Ett eller flera foton står i centrum, och dekorationen passar motivet och färgerna i fotot. Ett strandfoto får sand, snäckor och blått. Sidorna är ofta prydligt uppbyggda, med raka block av papper, en tydlig rubrik och stickers eller die cuts från en och samma kollektion.

Vissa scrapbookare ställer en europeisk stil mot den: friare och mer organisk, med fler lager, färg och former som inte passar i ett rutnät. Uppdelningen är grov och alla använder den inte, men du stöter på den.

Artsy och mixed media

Artsy och mixed media ligger nära varandra. Mixed media betyder bokstavligen att du blandar olika material: färg, gesso (en vit grundning), strukturpasta, bläck, schabloner, tyg, trä, paljetter. Bakgrunden blir ett verk i sig, med stänk, fläckar och lager som lyser igenom.

Färgerna är ofta starka och kontrastrika. Fotot är oftast fortfarande i centrum, men inbäddat i en livlig miljö med många lager. Du behöver kraftigt papper som tål vått arbete, och lite erfarenhet av hur färg och pasta beter sig.

Artsy används lite bredare, för sidor som liknar ett konstverk mer än ett fotoalbum: mycket hantverk, ritade linjer, doodles, collage. Även free style hör till den här gruppen. Där följer du ingen bestämd linje utan kombinerar tekniker och stilar som det passar dig. Många scrapbookare hamnar faktiskt där.

Några fler namn du stöter på

• Clustering: all dekoration samlad på ett ställe på sidan, som en klase av lager, medan resten är tomt.
• Natural: torkade blommor, kvistar, löv, kraftpapper och rafia.
• Cute: glad, pastellig, med gulliga figurer.
• Ephemera-stil: en collageliknande bakgrund med många staplade papperslappar, kort och etiketter.

Digital scrapbooking är ingen egen stil. Det är ett sätt att arbeta, och du kan göra vilken stil som helst med det.

Hur hittar du din egen stil

Börja med det du redan tycker är fint. Samla tjugo eller trettio sidor av andra som berör dig, på en moodboard eller helt enkelt i en mapp med bilder. Lägg dem sedan bredvid varandra och se vad som återkommer. Är det ljusa bakgrunder eller mörka? Många lager eller få? Stramare block eller stökiga kanter? Ofta visar det sig att du vet mer än du trodde.

Titta också på ditt eget förråd. Det du köper avslöjar din smak. Är det mest pastell och spets, eller kraftpapper och metallhörn? Och vad blir alltid liggande, fast du tyckte det var jättefint i butiken?

Gör sedan om några sidor som du tycker om, med dina egna foton och ditt eget material. Då märker du snabbt vad som känns naturligt och vad som tar emot. Den som gör många sidor ser sin egen stil växa fram av sig själv. Det går långsamt, och det är helt okej. De första sidorna blir ofta en besvikelse, och det är av dem du lär dig mest.

Det hjälper att hålla sig till en stil ett tag och lära känna den ordentligt. Ditt öga blir skarpare, du vet vilka färger som passar ihop och du köper färre saker som aldrig används. Sedan kan du låna bitar från andra stilar. Just en sådan blandning blir med tiden din egen handstil.

Fråga dig också vad du vill med din bok. Vill du främst dokumentera berättelser och arbeta snabbt, då passar en lugn stil. Vill du främst vara kreativ med färg och lager, då ligger mixed media närmare till hands.

Får stilen skilja sig mellan sidorna

Ja. Det finns ingen regel som säger att ett album måste hålla en enda stil. Många scrapbookare väljer efter motiv: en vintagesida för morfars gamla foton, något fräscht och stramt för semestern, en lekfull sida för barnens födelsedag.

Vill du ändå att ett album ska hänga ihop, håll några saker lika. Tänk på samma typsnitt eller handstil i rubrikerna, en återkommande färg eller samma sätt att skriva journaling. Då kan resten variera från sida till sida utan att det blir rörigt.

Det går också att göra tvärtom: ett album per stil. En stram årsbok, en mixed media-bok för experiment, ett litet vintagealbum för släkthistorien. I slutändan är den bästa stilen den som gör att du fortsätter skapa med glädje.