Så förvarar du utskrivna foton i årtionden framåt

Foton går sällan förlorade i ett enda slag. Oftast sker det långsamt, år efter år, i en skokartong på vinden, med ett gummiband runt eller i ett brunt kuvert. Med några bra val av material och plats håller du kopiorna fina i årtionden. Du behöver inget museimagasin för det, men en bra låda, rätt fickor och en lugn plats hemma.

Vad som bryter ner foton

Värme, fukt och ljus gör sitt, men även materialet som fotona ligger i spelar roll. Vanlig kartong, bruna kuvert och tidningspapper innehåller syror och lignin, ett ämne från trä som med tiden gör papper gult och sprött. De ämnena vandrar långsamt över till fotona.

Plast kan vara lika skadligt. Mjuka fickor av pvc innehåller mjukgörare som frigörs med tiden, så att kopior kan missfärgas eller börja klibba. Även lim, tejp och självhäftande albumsidor avger ämnen som skadar foton.

Se längre än ordet syrafri

På förpackningar står ord som syrafri, fotosäker och arkivkvalitet. Det är inga skyddade begrepp. Syrafri är dessutom inte samma sak som ligninfri: papper kan vara det ena utan det andra. Kolla alltså att båda står med.

Vill du vara säkrare, leta efter PAT, Photographic Activity Test. Det internationella testet (ISO 18916) undersöker om ett material reagerar kemiskt med foton. En produkt som klarar testet kan du räkna som fotosäker. För papper och lådor stöter du ibland också på standarder: ISO 9706 för beständigt papper och ISO 16245 för lådor och mappar för pappersdokument. De handlar om papper; för foton är PAT det viktigaste komplementet.

Lådor och kuvert som duger

Ett vanligt familjearkiv klarar sig med några bra grundsaker.

• En stadig arkivlåda av syrafri och ligninfri kartong. Välj en sluten låda utan handtag, hål eller ventilationsspringor, så att damm och ljus stannar ute. De finns bland annat i A4 och A3.
• Fotolådor i kopiestorlek, till exempel för 10 × 15 cm, där du kan dela upp med flikar eller registerkort av kartong. Skriv år, månad och motiv på varje flik, så hittar du allt senare.
• Kuvert eller mappar av syrafritt papper för lösa och värdefulla foton.

Välj hellre en kartonglåda än en förvaringsbox av plast. Och se till att fickor och mappar passar precis i lådan, så att inget kan glida runt.

Vilken plast som är säker

Tre sorters plast passar för att förvara foton länge: polypropen (PP), polyester (även känd som Mylar) och polyeten (PE). Pvc, även kallat vinyl, låter du bli. Står det inte vad en ficka är gjord av, ta den inte.

Plast har en svag punkt: vid hög luftfuktighet, över ungefär 60 procent, kan foton fastna i den. Står dina foton på en plats som ibland blir fuktig, välj hellre papperskuvert. Foton som du själv har skrivit ut med bläckstråleskrivare låter du torka ett dygn innan de åker in i en ficka.

Om fickor och fotomappar i album finns mer i en separat artikel.

Den bästa platsen hemma

Foton trivs svalt, torrt, mörkt och framför allt stabilt. Arkivinstitutioner utgår från en luftfuktighet på ungefär 30 till 50 procent och en temperatur på högst runt 21 grader; svalare är bättre, så länge det inte blir fuktigt. Viktigare än den exakta siffran är att det inte hela tiden går upp och ner. En enkel hygrometer visar hur fuktigt det är på ett ställe.

Där du helst inte förvarar foton:

• på vinden, där det är varmt på sommaren och kallt på vintern
• i källaren eller krypgrunden, med risk för fukt, mögel och läckage
• i garaget, förrådet eller ett hyrförråd, på grund av svängningarna och skadedjur
• på fönsterbrädan eller någon annanstans i solen, där färgerna bleknar
• ovanför eller bredvid elementet, och helst inte heller mot en kall yttervägg
• i ett nymålat rum eller ett helt nytt skåp, på grund av ångorna från färg, lim och byggmaterial

Ett skåp i ett uppvärmt vardagsrum eller sovrum fungerar oftast bäst. Ställ inte lådorna på golvet, så att de håller sig torra om det mot förmodan kommer vatten på golvet.

Liggande eller stående

Båda går bra, så länge fotona får bra stöd. Stående fungerar fint i en låda som är lagom full, med stadiga flikar emellan, så att inget sjunker snett eller slår sig. I en halvtom låda faller foton omkull och böjs. Lägg dem då hellre platt.

Stora kopior, foton på gammal, spröd kartong och allt som redan är lite ömtåligt förvarar du alltid liggande. Stora och tunga album och scrapbooks ligger också bättre platt, i en egen låda eller på en hylla.

Vad du lägger emellan

Värdefulla foton får helst en egen ficka eller ett eget kuvert. Förvarar du kopior i en bunt, lägg ett neutralt mellanlägg emellan, till exempel syrafritt silkespapper. Det förhindrar nötning och repor, särskilt på matta kopior med känslig yta.

För gamla foton gäller en sak till. Mycket syrafritt papper är buffrat med kalk för att neutralisera syror. För de flesta moderna kopior är det helt okej, men tidiga foton, gamla färgkopior och blåkopior kan ta skada av just det. Välj för de fotona obuffrat papper med neutralt pH, eller en ficka av polyester eller polypropen.

Det här hör inte hemma där: tidningspapper, vanligt skrivarpapper, lappar med tejp, gummiband, gem och häftklamrar.

Gamla lösa foton

Den säkraste förvaringen för gamla lösa foton är en egen ficka av polypropen eller polyester, eller ett kuvert av obuffrat papper, i en sluten arkivlåda. Låt dem ligga i den ordning du hittade dem. Den kan verka slumpmässig, men betydde ofta något för den som sparade dem.

Ta bara i gamla foton när det behövs, med rena, torra händer och i kanterna. Fingrar lämnar fett och syror på bildytan, så rör inte framsidan. Stöd hela fotot och lyft det inte i ett hörn. Ett foto som har rullat ihop sig eller vikts trycker du aldrig platt med kraft.

Sitter foton fastklistrade i ett gammalt album, låt dem sitta kvar tills vidare. Det handlar två andra artiklar på bloggen om. Vill du hänga upp ett gammalt foto, rama in en kopia och spara originalet i lådan.

Negativ efter skanningen

Släng inte negativen, inte ens när allt är skannat. Ett negativ innehåller ofta fler detaljer än en första skanning fångar, och med en bättre skanner eller en ny kopia får du ut ännu mer senare.

Förvara dem i negativblad eller negativfickor av polypropen, polyeten eller polyester, med varje remsa i ett eget fack. Det gamla kuvertet från fotoaffären är oftast inte gjort för det. Skriv på bladet vilken film, vilket år och vilket motiv det gäller, och ge det samma nummer som tillhörande skanningar och kopior. Negativ hör hemma på samma slags plats som foton: svalt, torrt och mörkt.

Skriv säkert på baksidan

Ett namn och ett årtal på baksidan gör ett foto mycket mer värdefullt för nästa generation. Använd en mjuk blyertspenna, som B eller 2B, och tryck lätt. Skriv i kanten eller i ett hörn, inte mitt på baksidan, för där trycks det lätt igenom till framsidan. Lägg fotot med bildsidan nedåt på ett rent, slätt underlag.

Använd ingen kulspetspenna, på grund av trycket, och ingen tuschpenna eller permanent märkpenna på själva fotot. Bläck kan slå igenom eller färga av sig på fotot som ligger under. Har din kopia en slät, lite plastaktig baksida där blyerts inte fäster bra, skriv då på fickan, kuvertet eller ett kort som får ligga med. Vill du ändå skriva på själva fotot, ta en penna som uttryckligen är avsedd för foton och låt bläcket torka ordentligt. En permanent märkpenna använder du bara på utsidan av fickor och mappar.

Vad som ofta går fel

• Att laga en reva med tejp eller att laminera ett foto. Båda missfärgar fotot och kan skada bildskiktet.
• Att hänga det enda originalet i en ram i solen.
• Att låta blöta foton ligga på varandra. Lägg dem så snart som möjligt med bildsidan uppåt i ett svalt, luftigt rum och lägg ingenting på den blöta ytan.
• Att ställa allt i en låda på vinden ”bara för en stund”, där det sedan blir stående i åratal.

Du behöver inte fixa allt på en helg. Börja med de foton som betyder mest för dig, ge dem en bra ficka och en bra låda, och ställ den på en lugn plats. Resten kommer av sig självt.