Så väljer du en anteckningsbok där bläcket inte går igenom

Du skriver första sidan i din nya journal med din finaste penna. Du vänder blad, och där står allt en gång till, spegelvänt. Den som arbetar med reservoarpenna, tuschpennor eller lite färg känner igen det. Den goda nyheten är att du till stor del kan undvika det, om du vet vad du ska titta efter och testar innan du börjar.

Tre problem som liknar varandra

Scrappare och journalare blandar ofta ihop dem, men det är tre olika saker. Det hjälper att hålla isär dem, eftersom lösningen skiljer sig.

• Genomlysning (på engelska ghosting eller show-through): du ser texten från andra sidan som en skugga genom papperet. Bläcket har inte gått igenom arket, papperet är bara lite tunt eller lätt genomskinligt. Ofta går det fint att skriva ovanpå.
• Genomblödning (bleed-through): bläcket har verkligen trängt igenom papperet och syns som fläckar eller linjer på baksidan. Ibland till och med på sidan under. Den baksidan går då egentligen inte att använda längre.
• Utflytning (feathering): bläcket kryper längs papperets fibrer, så att dina linjer blir fransiga i stället för skarpa. Det händer på framsidan, även om inget går igenom.

Sedan finns det också bokstavlig genomtryckning: med en hård penna och en bestämd hand trycker du in en relief i arken under. Där hjälper en bit kartong eller ett löst skrivark under sidan snabbast.

Vad ska du titta efter i papperet

Det första alla tittar på är pappersvikten, även kallad gramvikt: vikten i gram per kvadratmeter. Många kända anteckningsböcker ligger runt 70 till 80 g/m², vissa går upp till 90 eller 100 g/m². Tjockare papper lyser igenom mindre. En vanlig tumregel mot genomlysning är 90 g/m² eller mer, men det är bara en riktlinje.

Men gramvikten är inte allt. Erfarna journalare märker gång på gång att tunt papper ibland klarar sig bättre än tjockt. Skillnaden sitter i limningen och ytbehandlingen. Papper som är väl limmat eller lätt bestruket låter bläcket ligga ovanpå i stället för att suga upp det. Det ger skarpa linjer och lite genomblödning, även vid låg vikt. Tunt japanskt planner- och anteckningspapper nämns ofta som exempel: tunt som silkespapper, och ändå fungerar det med många reservoarpennor. Det skiljer sig dock mellan papperssorter och utföranden, så testa.

Tänk också på färgen. Krämfärgat eller lätt bruten vitt papper gör skuggor mindre synliga än kritvitt. Och den som skannar allt ser ofta genomlysning tydligare på skanningen än i verkligheten.

Papper för reservoarpenna, tuschpennor och akvarell

Vad som är bra beror på vad du gör. Det finns ingen anteckningsbok som klarar allt.

För reservoarpenna vill du ha slätt, väl limmat papper. Blött bläck och en bred spets är tuffast; med en fin spets och ett torrare bläck klarar du dig på fler papperssorter. Mörkt bläck lyser igenom mest. Gelpennor och kulspetspennor ger oftast lite genomblödning, även om hårt tryck kan lämna ett avtryck.

Tuschpennor är en annan historia. Överstrykningspennor och vattenbaserade brush pens går snabbt igenom tunt plannerpapper. Alkoholbaserade tuschpennor blöder igenom nästan allt vanligt anteckningsbokspapper. Lägg alltid ett ark under och räkna med att baksidan går förlorad, eller välj särskilt markerpapper eller kraftig cardstock (tjockt, styvt papper).

Stämpelfärg hör också hit. Tunn vattenbaserad färg, så kallad dye ink, tränger lätt igenom. Pigmentfärg ligger mer ovanpå och ger oftast mindre problem på tunt papper.

Akvarell är svårast. Vanligt anteckningsbokspapper buktar sig och låter färgen gå igenom. För en liten accent då och då kan du måla på ena sidan och lämna baksidan tom. Vill du verkligen måla i din journal, välj ett skissblock med mixed media- eller akvarellpapper. Det är mycket tyngre; riktigt akvarellpapper är oftast 200 till 300 g/m².

Ligger den platt? Bindning och format

En anteckningsbok som hela tiden slår igen är inte skön att skriva i. Särskilt runt mitten av ett uppslag, där ett par dagar i en veckoöversikt försvinner in i ryggen.

Det här är de vanligaste bindningarna:

• Trådhäftad (sektioner sydda med tråd): ligger ofta fint platt efter en tids användning och är stadig.
• Limbunden: billigare, men fjädrar ofta tillbaka och kan lossna om du öppnar och stänger den mycket.
• Spiral eller ringpärm: ligger helt platt och kan vikas dubbel. Ringarna är dock i vägen när du skriver på vänster sida.
• Lösbladssystem eller traveler's notebook: du väljer papperet själv och byter ut det om det inte passar. Smidigt om du arbetar med olika pennor och tekniker.

Gör testet i butiken. Öppna boken på mitten och släpp taget. Ligger den kvar, och kan du utan problem skriva ända in i vecket? Öppna och stäng också pärmen några gånger och känn efter om ryggen känns stadig.

Om format: A5 är för många journalare en bra mellanväg, stort nog att arbeta i och litet nog att ta med. Ju mer du klistrar in, desto tjockare blir boken. Ett lösbladssystem ger då mer utrymme, eftersom du kan ta ut ark.

Så testar du papperet innan du börjar

Testa alltid innan du börjar på din första riktiga sida. Så här gör du:

1. Ta den bakersta sidan eller det sista arket i din anteckningsbok.
2. Gör ett streck, ett ord och en liten fylld yta med varje penna, tuschpenna och stämpel du vill använda. Skriv namnet bredvid.
3. Tryck som du brukar och skriv också med en blöt, fyllig linje, inte bara med ett torrt streck.
4. Låt allt torka ordentligt.
5. Vänd arket och titta på baksidan och på sidan under. Håll det också upp mot ljuset.

Kan du inte testa i butiken, leta efter bilder på baksidan av sidor som andra har gjort. Och köp inte en hel trave direkt om du inte har provat en bok först.

Vad gör du om det ändå blöder igenom

Det har hänt, och du vill inte slänga boken. Det behöver du inte heller.

• Klistra över. En bit designpapper, ett foto, ett journalingkort eller ett litet kuvert täcker en genomblödd baksida helt. Många journalare använder det just som början på en ny sida.
• Klistra ihop två sidor. Arbeta bara på framsidan och limma fast nästa ark mot den. Sidan blir stadigare och fläcken är borta.
• Arbeta på löst papper. Rita eller måla på ett löst ark och klistra in det efteråt. Då spelar papperet i anteckningsboken ingen roll längre.
• Lägg ett skyddsark under sidan när du arbetar med tuschpennor eller färg, så att sidan under håller sig ren.
• Välj en finare penna, ett torrare bläck eller en mörkare färg för sidorna som följer.
• Låt bläcket torka i lugn och ro eller badda med en servett om papperet suger upp långsamt.

Och ibland är det bäst att bara låta det vara. Lite skugga från dagen innan hör till en bok som verkligen används. Ett papper som lyser igenom är inte trasigt. Det är bara tunt papper.