Kom igång med scrapbooking

Du behöver bara några få saker: ett underlag, papper, något att klippa med, lim och dina foton.

• ett album eller lösa ark cardstock (styvt, enfärgat kartong) som bas
• några ark mönstrat papper (tryckt papper)
• en bra sax, en linjal och en blyertspenna
• dubbelhäftande tejp eller en tejproller
• en penna som inte slår igenom eller bleknar
• dina utskrivna foton

Klistermärken, stämplar och washi tape är roliga, men till din första sida behöver du dem inte. Se till att papper och lim som kommer i kontakt med dina foton är syrafria. Då håller sig fotona fina längre.

Läs också: Det här behöver du för att börja scrapbooka

De flesta scrappers arbetar i 30,5 × 30,5 cm (12 × 12 tum). Det mesta scrapbookingpapperet säljs i det formatet, och det är där du hittar flest exempel.

Ändå är det inte den enda bra starten. A4 är lätt att få tag på i Nederländerna och Belgien och passar bra till foton i 10 × 15 cm. Med mindre format, som 20 × 20 cm (8 × 8 tum) eller 15 × 15 cm (6 × 6 tum), fylls en sida snabbare, så att du blir klar med något tidigare.

Välj det format som du lätt hittar papper till och som tilltalar dig. Ett färdigt A4-album är värt mer än ett tomt album i 30 × 30.

Läs också: Vilket albumformat ska du välja till din första scrapbook

Scrapbooking är att spara foton och minnen på dekorerade sidor, med papper, korta texter och små dekorationer.

Skillnaden mot ett vanligt fotoalbum är att du berättar historien bakom: vem som var där, var det var och varför stunden var viktig. Förutom foton kan du också klistra in biljetter, inträdeskort, lappar och teckningar.

Ordet kommer från engelskan: en scrap är en bit eller ett urklipp. Det finns inga fasta regler. En sida får vara så enkel eller så överdådig som du själv vill.

Läs också: Vad är scrapbooking, och vilken form passar dig?

Börja med ett minne och några foton, och klistra inte fast något förrän allt ligger bra.

• Välj en stund och ett till tre foton som hör till den.
• Välj en bakgrund av cardstock och två eller tre papper i färger som finns i dina foton.
• Lägg ut allt löst på sidan och prova två eller tre upplägg.
• Gör ett foto stort som blickfång.
• Skriv en rubrik och några rader: vem, vad, var och när.
• Klistra fast från stort till smått: bakgrundspapper, mattor, foton, text.
• Lägg sist till några dekorationer, nära fotot.

Ta ett foto av ditt upplägg innan du börjar klistra. Då vet du hur allt låg.

Läs också: Så gör du din första scrapbooksida, steg för steg

Ett till tre foton räcker till en första sida, med ett foto som tydligt blickfång. Då har du plats kvar för en rubrik, lite text och några dekorationer, och du behöver inte pussla.

På ett uppslag (två sidor bredvid varandra) får du plats med mer, till exempel fem till sju foton från samma stund. Välj de foton som berättar historien bäst eller som berör dig mest. Du behöver inte använda varje foto från en dag. Resten kan du spara eller använda senare på en annan sida.

Läs också: Välja foton och hur många som får plats på en scrapbooksida

Det kan vara billigt att börja, för till en första sida behöver du inte mycket. En sax, en linjal och en penna har du kanske redan hemma. Pengarna går främst till dekorationer, papperskollektioner och maskiner, och dem kan du skaffa senare.

• Köp per projekt, inte allt på en gång.
• Börja med cardstock, ett litet block mönstrat papper och bra dubbelhäftande tejp.
• Använd rester, biljetter och kvitton som du redan har.
• Vänta med maskiner tills du vet vad du gillar att göra.

Större verktyg håller i flera år, medan små dekorationer blir dyra utan att du märker det. En fast budget hjälper dig att hålla koll på det.

Läs också: Scrapbooking med liten budget

Nej, scrapbooking handlar om dina minnen, inte om talang för att teckna eller en fin handstil. Det mesta handlar om att välja, klippa, flytta runt och klistra, och det lär du dig genom att göra det.

Känner du dig inte kreativ har du stor nytta av en sketch: en färdig mall för hur en sida kan läggas upp. Är du osäker på din handstil kan du skriva ut texten, använda bokstavsklistermärken eller stämplar, eller lugnt skriva med tryckbokstäver. Prova först på ett kladdpapper.

Senare är det just din egen handstil som gör dina sidor personliga.

Läs också: Du behöver inte vara kreativ för att scrapbooka

Nej, till dina första sidor räcker en bra sax, en metallinjal och en hobbykniv på en skärmatta.

En pappersskärare blir praktisk om du ofta skär raka remsor och mattor. Det är oftast det första verktyget som scrappers köper till. Stansmaskiner, som pressar ut former ur papper med schabloner, och skärplottrar, som skär ut digitala mönster, är roliga men dyra. Som nybörjare behöver du dem inte. Vänta tills du vet vilka slags projekt du gör.

Vill du först leka med former kan du köpa lösa, färdigstansade die cuts.

Läs också: Välj skärverktyg: pappersskärare, sax och skärmatta

Båda är en bra start. Det beror på vad du själv tycker är skönast.

På papper arbetar du med händerna, du känner materialet och har direkt en riktig bok. Digitalt gör du sidor med program på datorn eller surfplattan. Då kan du ångra allt, det blir inget stök och det tar ingen plats. Du behöver däremot ett program, och du måste låta trycka sidorna om du vill kunna hålla i dem.

Har du redan dina foton i mobilen och arbetar gärna vid datorn ligger digitalt nära till hands. Du kan också kombinera båda. Det kallas hybrid scrapbooking.

Läs också: Så kommer du igång med digital scrapbooking

Ja, foton är vanliga, men det handlar om historien du sparar. Du kan också göra sidor med:

• biljetter, inträdeskort och kvitton
• brev, kort och lappar
• kartor och broschyrer från en resa
• recept, teckningar eller citat
• torkade blommor eller tygbitar

Skriv kort varför det betyder något för dig, så blir minnet begripligt. Kvitton bleknar ofta och många biljetter innehåller syra. Är originalet värdefullt, använd hellre en kopia eller en skanning.

Läs också: Scrapbooking utan foton: så berättar du din historia ändå

Börja med en enda sida eller ett litet projekt som du blir klar med på en eftermiddag. Till exempel:

• en sida om ett foto som är kärt för dig
• ett kort, för att prova tekniker
• ett litet minialbum om en dag eller en utflykt
• fickssidor, där du stoppar foton och kort i fickorna på en plastficka

Ett litet projekt ger snabbt resultat och låter dig upptäcka vad du gillar. Ett stort album med flera års foton blir ofta för mycket som första projekt. Det kan du börja med senare.

Läs också: Gör ett minialbum: grund, sidor och bindning

Som nybörjare lägger du lätt en till tre timmar på en enkel sida. Med erfarenhet går det fortare. Den mesta tiden går inte till att klistra, utan till att välja: vilka foton, vilket papper, vilket upplägg.

Vill du arbeta snabbare hjälper det här:

• välj foton och papper i förväg, vid ett annat tillfälle
• arbeta med en sketch, så att upplägget redan är klart
• håll dig till en papperskollektion
• dela upp arbetet i korta pass

Sidor med många lager, färg eller speciella tekniker tar längre tid. Ta gärna den tiden. För de flesta scrappers är själva skapandet det roligaste.

Läs också: Gör en scrapbooksida när du har ont om tid

Ja, du skriver ut dem, hemma eller hos en fotoservice. Välj bara de foton du verkligen vill använda, annars får du högar av utskrifter.

Vanliga storlekar är 10 × 15 cm och 13 × 18 cm. Mindre utskrifter, som 7,5 × 10 cm (3 × 4 tum), passar ofta bättre på en sida. Många scrappers väljer matt fotopapper: det speglar mindre och fingeravtryck syns mindre.

Att skriva ut hemma är praktiskt för små storlekar och när du vill ha resultat snabbt. En fotoservice ger ofta en bättre och mer hållbar utskrift än en vanlig skrivare hemma.

Läs också: Skriva ut foton till scrapbooket: hemma eller hos ett fotolabb

I ett fotoalbum sparar du främst foton. I en scrapbook berättar du också historien bakom.

En scrapbooksida kombinerar foton med papper, en rubrik, korta texter och dekorationer, och ofta också biljetter, lappar eller andra minnen. En fotobok som du beställer på nätet hamnar någonstans däremellan: den har en formgivning, men allt är platt tryckt.

Vad som passar dig beror på hur mycket tid du har och om du tycker att själva skapandet är roligt. Många kombinerar: en fotobok för alla foton från ett år, och en scrapbook för stunderna som förtjänar lite mer uppmärksamhet.

Läs också: Scrapbook, fotobok eller fotoalbum: vad passar dig

Nej, grunderna lär du dig på några sidor, och det finns inga fasta regler. En lugn, fin sida handlar om några enkla principer:

• ett tydligt blickfång
• två eller tre färger som finns i dina foton
• lite tom yta runt fotona
• måttligt med dekorationer

Nybörjare tycker ofta inte att klistrandet är svårt, utan att göra val och att hålla ihop ett album över flera sidor. Börja smått och titta tillbaka efter några sidor. Då ser du av dig själv vad du är bra på och vad du gillar.

Läs också: Bygg en layout i fasta steg

Ja, ett kit är en enkel start, eftersom papper och dekorationer redan är anpassade till varandra. Då behöver du inte kombinera själv.

Du ser direkt hur färger och mönster går ihop, och du kan prova vad du gillar. Titta dock noga på vad som ingår. Ibland är det mycket dekorationer och lite papper, och ofta måste du köpa lim och sax själv.

Ett löst block mönstrat papper från en kollektion (ett paper pad) fungerar nästan lika bra. Spara det du inte använder, för rester kommer alltid till användning senare.

Börja med dina foton: titta på vad som hände och vad du vill minnas, och bygg sidan runt det.

För upplägget har du stor nytta av sketches: enkla mallar som visar var foton, rubrik och text ska vara. Dessutom hittar du inspiration i scrapbookingtidningar, böcker, videor och andra scrappers sidor. Spara det du tycker om i en mapp eller på en moodboard, så har du alltid något att falla tillbaka på.

Titta framför allt på varför en sida fungerar, som färgerna eller var fotot sitter, i stället för att göra en exakt kopia.

Läs också: Vad är en sketch och hur gör du en sida med den

Till en enkel sida behöver du ungefär fyra till sex ark eller bitar papper, och några ark i 30 × 30 cm räcker gott för att börja.

• ett ark cardstock som bakgrund
• ett eller två ark mönstrat papper till ett andra lager eller en remsa
• en rest enfärgat cardstock till mattor (kanterna bakom dina foton)
• en liten bit till en rubrik eller etikett

Ur ett ark i 30 × 30 cm kan du skära många mindre bitar, så ett block mönstrat papper med tolv eller tjugofyra ark räcker till flera sidor. Köp hellre för lite än för mycket. Papper från samma kollektion passar redan ihop, och lägg arken bredvid dina foton innan du börjar klippa.

Läs också: Så väljer du färger som passar dina foton

De flesta misstag uppstår för att du vill göra för mycket på en gång. Vanliga fallgropar är:

• för många färger, papper och dekorationer, så att dina foton försvinner
• inget tydligt blickfång
• att klistra fast innan upplägget är klart
• vått lim som får papperet att bukta sig
• att använda originalfoton som inte går att ersätta i stället för utskrifter
• att inte skriva upp namn och datum
• att köpa allt på en gång
• att vara så perfektionistisk att en sida aldrig blir klar

Lägg först ut allt löst, ta bort det som inte tillför något och skriv åtminstone upp vem, vad och när.

Läs också: Designprinciper för en scrapbooksida som känns rätt

Börja med en provsida på ett löst ark, så kan inget gå fel. Använd utskrifter i stället för originalfoton, så att du kan skriva ut ett foto igen om det blir fel. Lägg först ut allt löst och klistra inte fast förrän du är nöjd.

Går något ändå fel kan du nästan alltid dölja det. En limfläck eller ett felskrivet ord försvinner under en pappersremsa, en etikett eller washi tape.

Dina första sidor behöver inte vara fina. Senare visar de just hur du började. En sida som är klar är värd mer än en perfekt sida som aldrig blir av.

Läs också: Så fixar du ett misstag på din sida

Det finns många former, och du behöver inte välja en.

• traditionell: sidor av papper i ett album, ofta i 30 × 30 cm
• pocket scrapbooking: foton och kort i fickorna på plastfickor
• minialbum: en liten bok om ett ämne
• digital: sidor som görs på datorn och trycks
• hybrid: digitalt och papper i kombination
• junk journal: en bok av återanvänt papper och minnen
• art journal: en dagbok för bild, färg och eget uttryck

Prova gärna några former. Många scrappers växlar, beroende på hur mycket tid de har och vad sidan handlar om.

Läs också: Vad är scrapbooking, och vilken form passar dig?

Ja, de flesta scrappers har lärt sig själva. Du kommer långt med:

• videor och steg-för-steg-guider på nätet
• böcker och tidningar om scrapbooking
• sketches, för att göra egna versioner av upplägg
• workshoppar där du bor
• att scrappa tillsammans, till exempel på en crop: en eftermiddag eller dag då folk arbetar med sina album tillsammans

Till sist lär du dig mest genom att göra sidor. Med varje sida lär du dig något, och efter ett tag ser du av dig själv vilken stil som passar dig. Fråga gärna hur någon har gjort något. Scrappers förklarar oftast gärna.

Läs också: Scrappa tillsammans: crops och scrapträffar

Du sparar minnen så att de fortfarande berättar något längre fram, för dig själv och för dem som kommer efter dig. Foton utan förklaring förlorar sin historia. Om några år vet ingen längre vilka som är med på bilden eller varför stunden var viktig.

Dessutom tycker många scrappers att det är avkopplande att göra något med händerna. Du är en stund utan skärm, du ser tillbaka på fina stunder och du skapar något som blir klart. Att scrappa tillsammans eller ge bort ett album som present gör det också till något mysigt.

Läs också: Därför kan scrapbooking ge lugn och tillfredsställelse

Nej, till dina första sidor kan du använda det du har: ett skissblock, en stadig anteckningsbok, en ringpärm med lösa ark eller ett album med blanka sidor.

För nybörjare är en ringpärm eller ett skruvalbum med lösa sidor skönast. Då kan du lägga till, byta eller ta bort sidor. I en inbunden bok måste du i förväg tänka på tjockleken: klistrar du in mycket börjar boken bukta ut.

Köper du senare ett riktigt album, välj ett med syrafria sidor eller med fickor av säker plast, som polypropen.

Läs också: Skruvalbum, ringpärm eller självhäftande: välj rätt album

Scrappers använder många engelska ord. Det här är de vanligaste:

• layout (eller LO): en färdig sida
• spread: två sidor bredvid varandra, ett uppslag
• cardstock: styvt, enfärgat kartong som underlag
• mönstrat papper: tunnare, tryckt papper
• embellishments: dekorationer som klistermärken, knappar och etiketter
• journaling: all text du skriver till dina foton
• matta: att klistra ett foto på en lite större bit papper som en ram
• sketch: en mall för hur en sida läggs upp
• crop: en träff där folk scrappar tillsammans

Läs också: Scrapbookingtermer förklarade, från brads till vellum

Ja, att använda någon annans sida som förebild är helt vanligt i scrapvärlden. Det kallas scraplift eller CASE, som oftast förklaras som copy and share everything.

Du tar över upplägget, färgerna eller en idé och gör något nytt av det med dina egna foton och din egen historia. Visar du resultatet för andra, nämn var du fick inspirationen ifrån.

Säljer eller publicerar du ditt arbete är det annorlunda. Då får du inte bara kopiera en design rakt av eller använda andras bilder.

Läs också: Scraplift och CASE: får du göra om någon annans sida?

Ja, scrapbooking lever fortfarande, även om det ser annorlunda ut i dag än förr.

Förutom klassiska album är junk journals, resedagböcker, pocket scrapbooking och att dekorera planners med klistermärken och washi tape populära. Just för att nästan alla våra foton finns i mobilen vill många få hålla några stunder i handen igen.

Det finns grupper på nätet, workshoppar och scrapträffar, så du behöver inte göra det på egen hand.

Nej, börja med de foton som du har mest lust att jobba med just nu. Ofta är det något nytt som du fortfarande minns historien bakom. Den som vill börja från början av en stor hög tappar lätt modet.

Ett album behöver inte vara kronologiskt. Du kan arbeta efter tema, person eller händelse, eller i en ringpärm sätta in sidor på rätt plats senare. Skriv däremot ett datum eller årtal på varje sida, även om det är en uppskattning.

Äldre foton kan du under tiden sortera i lådor efter år eller händelse.

Läs också: Efter med albumet: måste du scrappa i ordning?