Scrapbooking med liten budget

Den som för första gången kliver in i en hobbybutik eller scrollar genom en webbshop kan bli lite chockad. Stansmaskiner, stämpelset, högar av mönstrat papper, klistermärken i alla färger. Det känns som att du behöver allt. Det gör du inte. Din första sida gör du med en sax, ett bra lim, några ark papper och dina foton.

Vad kostar scrapbooking egentligen

Scrapbooking kan bli precis så dyrt som du själv vill. Grunden är liten: ett album eller en stadig anteckningsbok, papper, lim, en sax och en penna. Det är en överskådlig summa. Allt därefter är extra.

Pengarna går oftast inte till grunden. De går till lösa köp: ett fint paket klistermärken här, en ny kollektion där, en stans som du använder en enda gång. Många erfarna scrappers säger samma sak om sitt första år: jag köpte för mycket, för tidigt. Köp något först när du märker att du saknar det.

En bra vana är en inköpslista. Skriv upp vad du verkligen behöver till den här månadens sidor och köp bara det. Det som inte står på listan får vänta en vecka. Ofta vill du inte ha det längre efter det.

Vad du kan spara på och vad du inte ska spara på

Allt passar inte lika bra att spara på. Några saker kommer i kontakt med dina foton och ska hålla i många år. Där är det bättre att lägga lite mer pengar.

Spara inte på:

• Syrafritt lim och tejp. Vanligt skollim är ofta inte syrafritt och kan med tiden få papper och foton att missfärgas.
• Papper som ligger direkt mot dina foton, som bakgrunden och mattan (papperskanten bakom ett foto). Välj syrafri cardstock där, alltså kraftigt färgat papper.
• En vass sax. Med en slö sax blir allt fransigt, och det kostar dig i slutändan mer papper.

Spara på:

• Embellishments, alltså dekorationer som klistermärken, knappar och die cuts (utstansade former). Dem kan du till stor del göra själv eller ersätta med sådant du har hemma.
• Stora buntar mönstrat papper. Köp hellre lösa ark eller ett litet set i färger som passar dina foton.
• Maskiner och stansar. Börja med en sax och en linjal. En hobbykniv på en tjock bit kartong fungerar också, och en penna med indragen spets längs en linjal kan ersätta ett falsben.

Är du osäker på stämplar eller hålslag? De kostar mer än ett ark papper, men om du använder dem ofta blir de billiga per sida. Köp alltså bara former som du är säker på att du fortfarande tycker om om ett år.

Lågprisbutiker, rester och byten

Titta först hemma. Du har mer scrapmaterial än du tror:

• presentpapper och papperspåsar
• sidor ur gamla tidningar, böcker och kalendrar
• gratulationskort och kuvert
• band, knappar, spets och tygbitar från syskrinet
• förpackningar med fint mönster eller kraftig kartong
• torkade blommor och löv
• biljetter, kartor och broschyrer från utflykter

Ur tidningar kan du också klippa bokstäver och ord till rubriker. Och baksidan av ett cornflakespaket är stadig nog som grund till ett minialbum. Klä den med cardstock eller mönstrat papper så syns det inte.

Second hand-butiker, loppisar och sajter för begagnat är nästa steg. Där hittar du ibland hela lådor med scrapmaterial från någon som slutar, för lite pengar eller till och med gratis. Lågprisbutiker har också ofta en hobbyavdelning med papper, klistermärken och tejp. Tänk dock på kvaliteten där, och använd helst inte billigt papper direkt mot dina foton.

Att byta är kanske det roligaste sättet. Bestäm träff med några scrappers och ta med det ni inte använder. Det som för dig är ett överblivet ark är för någon annan precis den färg hon letade efter. Och har du själv en låda full med saker du aldrig använder, sälj dem som ett paket. De pengarna kan du lägga på något du faktiskt saknar.

Använd gratis printables och digitala papper smart

På nätet finns massor av gratis printables: digitala papper, etiketter, journalingkort och listor att skriva ut själv. Här är några saker att tänka på.

Läs villkoren först. Oftast får du bara använda en gratis fil för eget bruk, inte sälja den vidare eller sprida den.

Skriv ut på lite kraftigare papper. Vanligt skrivarpapper är tunt och skrynklas lätt av lim. Papper på ungefär 120 g/m² eller tjockare ger mer stadga, om din skrivare klarar det; kolla i manualen. Gör först en provutskrift på vanligt papper, eftersom färger på skärmen ofta ser lite annorlunda ut utskrivna.

Tänk på att skrivarpapper och bläck inte alltid är syrafria eller ljusbeständiga. Använd därför utskrivna detaljer främst som dekoration på sidan, inte som ett lager direkt under dina foton. Bläckstråleblæck kan dessutom flyta ut om det blir blött.

Du behöver inte skriva ut ett helt ark. Ett digitalt papper kan du förminska och använda som remsa, kant eller matta. Så får du ur en enda fil material till tiotals sidor, utan att det ser likadant ut hela tiden. Även former du ritat själv kan du skanna och skriva ut igen.

Få ett set material att räcka till flera sidor

En kollektion mönstrat papper på 30,5 × 30,5 cm (12 × 12 tum) ser ut att vara tänkt för en sida. Men om du skär smart kan du göra flera.

• Lägg alla sidor med samma tema bredvid varandra innan du börjar och fördela papperet i förväg. Vilket ark blir bakgrund, vilket blir remsa?
• Använd en enfärgad cardstock som bakgrund och det mönstrade papperet bara till mattor, remsor och små ytor. Då räcker ett ark mycket längre.
• Klipp ut dekorationer ur ditt mönstrade papper: en blomma, en etikett, en liten flagga. Då behöver du inga lösa klistermärken.
• Dubbelsidigt papper ger två mönster för priset av ett.
• Välj två eller tre färger per sida. Det ser lugnare ut och du använder färre olika material.

Och släng ingenting. Spara dina rester i en låda eller burk, sorterade efter färg. Av små bitar gör du etiketter, journalingkort och mattor till små foton. Ett collage av rester, skurna i små rutor, blir till och med en helt ny bakgrund. Även en liten bunt kuvert kan bli ett album: limma ihop dem, lägg till flikar och fickor, så har du ett minialbum av något som annars hade hamnat i pappersinsamlingen.

Kit: en besparing eller inte

Ett kit är ett paket med papper, klistermärken och dekorationer som passar ihop. Det finns lösa kit och prenumerationer där du får ett nytt paket varje månad. Om det lönar sig beror helt på hur du arbetar.

Ett kit är ett bra köp om:

• du precis har börjat och tycker att det är svårt att kombinera färger och mönster. I ett kit är det redan gjort åt dig.
• du använder upp det helt, även de sista resterna.
• du annars hela tiden skulle köpa lösa saker som ändå inte passar ihop.

Ett kit kostar dig i stället pengar om:

• det innehåller mycket som inte är din stil och som blir liggande i lådan.
• din prenumeration kommer snabbare än du hinner scrappa. Då blir ditt förråd bara större.
• du köper ett nytt kit fast det förra fortfarande är halvfullt.

En enkel regel hjälper: använd upp först, köp nytt sedan. Spara de sista bitarna av ett kit till ett minialbum eller några kort. Så får du verkligen ut allt.

Det finaste med scrapbooking med lite pengar är kanske att dina sidor blir mer personliga. En biljett från det där museet, papperet från det där bageriet, ett band från en present. Sådant kan du inte köpa någonstans.