Efter med albumet: måste du scrappa i ordning?

Det börjar ofta oskyldigt. En stressig månad, en flytt, en sjuk förälder. Du tar tag i det sen. Och plötsligt ligger det ett år av foton och väntar, eller tre, och varje gång du öppnar albumet ser du mest det som inte finns i det än.

Du är inte ensam. Nästan alla scrappare ligger efter med något, och många av dem har hittat ett sätt att få tillbaka glädjen. Det börjar med en fråga: måste det egentligen vara i ordning?

Kronologiskt eller inte

Att scrappa i ordning har verkliga fördelar. Albumet läses som en bok, från första sidan till sista. Du ser direkt vilka perioder som fattas. Och för ett babyalbum eller ett årsalbum är det ofta helt enkelt den logiska formen.

Men det finns också en fälla. Om du till varje pris vill börja från början kör du fast på det första året som det finns få foton från, eller på en period som du helst inte vill se än. Under tiden händer det saker nu som du vill fånga, och de får vänta. Det är oftast där eftersläpningen kommer ifrån.

Många erfarna scrappare tycker därför att du kan släppa det. Scrappa det som berör dig, när det berör dig. Ett foto du fastnar för, en historia du precis kom att tänka på, ett tema som passar ett kit eller en utmaning. Ordningen fixar du senare.

En mellanväg fungerar bäst för många. Välj för varje album:

• ett årsalbum eller barnalbum får gärna vara i ordning, men då med lösa blad
• ett resealbum eller ett album om ett enda ämne fyller du när du vill
• gamla familjefoton får ett eget album, separat från resten

Hänga med i nuet och ta igen det som varit

Det största misstaget är att vilja ta igen allt på en gång. Då hamnar nuet också efter, och högen blir bara större.

Vänd på det. Se först till att du hänger med i nuet, men lätt. Några foton i veckan i ett pocketalbum, en kort mening på ett kort bredvid, klart. En resa scrappar du helst direkt när du kommit hem, medan allt fortfarande är färskt. Då växer eftersläpningen i alla fall inte mer.

Det som varit betar du av i fasta, små block. Till exempel:

• en timme i veckan för ett gammalt år
• eller växelvis: ena scrappeftermiddagen om nu, nästa om förr
• eller en gammal händelse per månad, och resten av tiden är fri

Gör en lista över det du fortfarande vill göra, per år eller per händelse, och stryk det som är klart. Det känns bra, och det visar att du kommer framåt.

Något som gör det mycket lättare att komma ikapp: en almanacka eller kalender där du kort skriver ner vad ni gjorde. Om du för den vet du sen fortfarande när tårtan skars upp och varför alla ser så trötta ut på det där fotot. Tillsammans med datumen på dina foton räcker det för att plocka fram en gammal månad igen.

Och ge dig själv tid med svåra perioder. Vissa historier kan du berätta ordentligt först senare, när du har lite mer avstånd. Det är inte att ligga efter, det är bara att vänta på rätt tillfälle.

Jobba snabbare utan att det blir mindre fint

Snabbhet handlar sällan om att stressa. Det handlar om färre beslut per sida. Några saker som verkligen gör skillnad:

1. Upprepa en layout, alltså hur en sida är uppbyggd. Välj några fasta upplägg som du tycker om, till exempel ett stort foto med två mindre, en rubrik och en kort text. En sketch, en skiss över sidans upplägg, hjälper till.
2. Använd en och samma papperskollektion för en hel serie sidor. Du behöver inte välja om varje gång, och albumet får ett lugnare intryck.
3. Jobba i omgångar. Skriv ut foton till tio sidor på en gång. Skär till alla bakgrunder på en gång. Gör några grundsidor samtidigt och fyll dem med foton senare.
4. Ställ en timer. En halvtimme per sida, och när det ringer är den klar. Du kommer att märka att en sida som är färdig ger mer än en perfekt sida som blir liggande på bordet.
5. Testa högst en ny teknik per sida. Allt annat gör du som du brukar.
6. Använd pocketsidor för hektiska månader. Foton och kort i fickor, utan lim och utan krånglig uppbyggnad.

För de riktigt stora luckorna kan du också välja en tryckt fotobok. Inga fullständiga layouter, men de finaste fotona med några rader text. Då står det året i alla fall i hyllan, och du kan alltid lägga till några handgjorda sidor senare.

Gör det något om du inte dokumenterar allt?

Nej. Verkligen inte. Ett album behöver inte vara komplett för att vara värdefullt. Ingen bläddrar i din bok om tjugo år och räknar vilka veckor som saknas. De tittar på det som faktiskt finns där.

Ett album är inget arkiv. Arkivet är dina foton, prydligt sparade i mappar eller lådor. I albumet hamnar det du vill berätta. Det får vara ett urval, och det får också vara de små sakerna däremellan i stället för varje födelsedag.

Om det hjälper, så släpp några perioder medvetet. Välj de fem historier per år som du verkligen vill spara och låt resten vila. Det är inte att ge upp, det är att välja.

Undvik att använda foton två gånger

Om du scrappar huller om buller riskerar du att använda samma foto två gånger, eller att glömma ett foto. Ett enkelt system förebygger det.

För digitala foton:

• lägg det du fortfarande vill använda i en mapp som heter Att scrappa, och ta ut det så fort det finns på en sida
• eller ge använda foton en färgetikett eller ett nyckelord i ditt bildprogram
• eller för en lista med datum och vilka foton som finns på varje sida

För utskrifter fungerar en låda med två fack: att göra och använda. Om du vill vara säker sätter du en liten blyertsprick på baksidan av ett använt foto.

Ibland går det förresten alldeles utmärkt att använda ett foto två gånger. Har du flera barn med var sitt album får ett foto på båda finnas i båda. Och att scrappa ett gammalt foto igen, flera år senare och med en annan historia, kan bli riktigt fint.

Sätta ett album i ordning i efterhand

Det fina med att inte scrappa i ordning: du kan sätta allt på rätt plats senare ändå, om du tänker på det från början.

• Välj ett album med ringar eller skruvar, eller ett annat system med lösa blad. Då skjuter du bara in en sida mellan de andra.
• Skriv ett datum på varje sida, i värsta fall litet på baksidan med blyerts. Då vet du senare exakt var den hör hemma.
• För en översikt över albumet, på papper eller i ett kalkylark, med en rad per sida och tomma rader för det som ska komma. Så ser du vad som saknas och vilka sidor som hamnar bredvid varandra.
• Scrappar du digitalt och låter trycka dina böcker, vänta då med att trycka tills ett år eller tema är tillräckligt komplett, eller skriv ut lösa sidor som du sätter i en ringpärm.

Det finns också ett annat sätt, som vissa scrappare väljer medvetet: en sida med gamla foton hamnar i albumet för året då du gjorde den, inte för året då fotot togs. Albumet blir då en berättelse om vad som upptog dig, och det berättar också något.

Börja bara

Välj en sak i dag: ett färskt foto som berör dig, eller en gammal händelse från din lista. Gör en sida av den, skriv datumet på den och lägg den i albumet. Albumet blir inte ikapp på en gång, utan sida för sida.