Får du använda det här? Upphovsrätt för scrappare

Du hittar en vacker illustration på nätet, en dikt som säger precis det du känner eller ett digitalt kit som du får ladda ner gratis. Får du bara använda det på din sida? I ditt eget album är det oftast inga problem. Det blir krångligare först när du visar sidan eller tjänar pengar på den. Här kan du läsa på vanlig svenska ungefär hur det fungerar i Nederländerna och resten av EU.

Först grunderna

Upphovsrätt uppstår av sig själv. Den som skapar ett originalverk, som ett foto, en teckning, en dikt eller ett pappersmönster, har automatiskt rättigheter till det. Du behöver inte sätta ut något copyrighttecken och verket behöver inte registreras någonstans. Bara upphovspersonen, eller den som har tagit över rättigheterna, bestämmer vem som får kopiera verket och visa det offentligt.

I Nederländerna och resten av EU gäller rätten i sjuttio år efter upphovspersonens död. Sedan blir verket fritt, det som kallas allmän egendom. En gravyr från 1850 eller en dikt av en poet som dog för länge sedan får du alltså i princip använda. En ny översättning, utgåva eller bearbetning av ett sådant gammalt verk kan däremot fortfarande vara skyddad.

Tänk på att ett nytt foto eller en ny skanning av ett gammalt verk ibland kan ha egna villkor, till exempel villkoren på webbplatsen där du hittar bilden. Många museer och arkiv lägger medvetet ut bilder som är allmän egendom för fri användning. Där är det tryggt att leta.

Privat eller kommersiell användning

Det här är den viktigaste skillnaden, och den finns också i nästan alla licenser du stöter på.

Privat användning är allt du gör för dig själv utan att tjäna något på det: ditt eget album, din journal, en present till en vän. Den nederländska lagen tillåter att du gör en kopia för egen övning, studier eller eget bruk, så länge du inte tjänar pengar på den. Det gäller inte om kopian kommer från en uppenbart olaglig källa. Att skriva ut en bild till ditt eget album brukar räknas hit. Att klistra in en bild ur en tidning du har köpt i din bok är inte ens kopiering: du använder bara papperet.

Kommersiell användning börjar så fort det direkt eller indirekt handlar om pengar. Tänk på att sälja sidor eller kort, göra album på beställning, hålla workshops med någon annans material eller använda ditt arbete för att marknadsföra en liten butik eller ett konto. Då måste du vara säker på att du har rätt att använda allt på sidan på det sättet.

Mittemellan finns en gråzon: att visa din sida på nätet. Du tjänar inget på det, men du gör någon annans verk offentligt. Mer om det längre ner.

Foton och bilder från nätet

Att du kan spara en bild betyder inte att du får använda den fritt. Nästan allt på nätet har en upphovsperson med rättigheter. I ditt eget album är det oftast inga problem att skriva ut en bild. Vill du dela eller sälja sidan är det bättre att välja:

• Bilder som är allmän egendom, från museer, arkiv och bibliotek.
• Bilder med en Creative Commons-licens. Läs vilken variant det är: ibland måste du ange upphovspersonen, ibland får du inte ändra något eller använda bilden kommersiellt.
• Stockfoton med en licens som passar det du vill göra. Alla stocklicenser tillåter inte användning på produkter som säljs.
• Dina egna foton, teckningar och skanningar. Med dem är du alltid på säkra sidan.

Tidningsurklipp är också skyddade, även om du har köpt tidningen. Papperet får du använda som du vill, men bilden tillhör fortfarande upphovspersonen. Samma sak gäller washi tape och mönsterpapper: du får klippa, klistra och använda dem, men att skanna in ett mönster och trycka det på nytt som klistermärken eller kort är att kopiera.

När det gäller collage hör man ofta att man bara behöver ändra en bild tillräckligt mycket. Det är ingen fast regel. Att bara förminska, vrida eller lägga bilden på en bakgrund ändrar ingenting, och även en bearbetning kan fortfarande omfattas av upphovspersonens rätt. Hur mycket du måste ändra går inte att uttrycka i procent. För allt du säljer: använd material som du vet säkert att du får använda.

Finns det en igenkännbar person på ett foto spelar också personens integritet in, utöver upphovsrätten. Det handlar en separat artikel om.

Citat och dikter på din sida

En rad ur en låt eller en dikt är en populär rubrik eller journalingmening. Även texter är skyddade, så länge författaren lever eller dog för mindre än sjuttio år sedan.

I ditt eget album går det bra. För sidor du delar är det lite knepigare. Citaträtten tillåter att du återger en del av ett verk, men den är främst tänkt för diskussion, kritik eller förklaring, och du ska ange källan. En hel dikt som dekoration på en sida du lägger ut på nätet räknas inte självklart dit. Om en kort rad gör det beror på situationen.

Det här är tryggt:

• Ordspråk och talesätt som har funnits i generationer.
• Dikter och citat av författare som dog för mer än sjuttio år sedan.
• Dina egna ord. Ofta är de ändå det finaste på sidan.

Ange alltid författaren när du använder ett citat. Det är schyst, och då tror ingen att orden är dina.

Licenser för digitala kits och printables

För digitala kits, papperspaket och printables står det oftast svart på vitt. I nedladdningen finns ofta en fil med användarvillkoren, till exempel en readme eller license. Läs den och spara den i samma mapp som filerna, så att du senare vet vem något kommer från och vad du får göra.

Förkortningarna du stöter på:

• PU (personal use): bara för eget bruk. Inte för album på beställning eller produkter du säljer.
• CU (commercial use): du får också göra något som du säljer, inom ramen för licensens villkor.
• S4H eller S4O (scrap for hire, scrap for others): du får göra album eller sidor åt andra, även mot betalning.

Nästan varje licens har samma tydliga gräns: själva filerna får du aldrig lämna vidare, dela eller sälja vidare. Inte ens om du fick dem gratis. Vill en vän ha samma kit, skicka henne till stället där du hittade det.

Vissa skapare vill att du anger deras namn när du visar eller säljer något du gjort med deras material. För digitala sidor kallas det att ge credits. Det är en liten insats och viktigt för skaparen.

Dela sidor med någon annans design

Du har använt mönsterpapper, klistermärken och stansade former från ett märke och vill visa din sida. Det är vanligt, och många tillverkare tycker tvärtom att det är roligt. Du delar din egen sida, inte designen för sig.

Det här gör du inte:

• Dela mönster, skärfiler, schabloner eller instruktioner ur en bok eller betald kurs offentligt. Visa kortet eller sidan, inte mönstret bakom.
• Skanna enstaka papper eller filer och erbjuda dem som nedladdning.
• Visa en sida som du har kopierat nästan exakt som om det var din idé. Nämn sidan eller skaparen som inspirerade dig.

Att dela en sida med en utskriven bild från nätet är strängt taget att göra någon annans verk offentligt, och det kräver i princip upphovspersonens tillstånd. Många skapare tycker att det är okej om du nämner deras namn, men det bestämmer de själva. Om en skapare ber dig ta bort något, gör det direkt och utan diskussion.

AI-bilder: vad får du och vad får du inte?

Med AI-program gör du en illustration eller bakgrund på några sekunder. Mycket är fortfarande oklart, men några saker är bra att veta.

Om en AI-bild är skyddad beror på hur många mänskliga kreativa val den innehåller. Upphovsrätt kräver i Europa ett verk som visar en människas egna kreativa val. En bild som nästan helt har skapats av datorn är därför troligen inte skyddad, även om det här ännu inte är helt avgjort överallt. Du kan då inte heller själv göra anspråk på några rättigheter till den.

Det som däremot spelar roll är programmets villkor. De avgör om du får använda bilderna kommersiellt. Läs dem innan du säljer något med en AI-bild, och kolla också reglerna på stället där du säljer.

Be inte ett AI-program att göra något i stil med en känd, levande illustratör eller med en igenkännbar figur eller logotyp. Det är känsligt, och en figur eller ett varumärke är fortfarande skyddat, vem som än ritar det.

Köper du kits eller printables ser du allt oftare att skaparna skriver att AI har använts. Delar eller säljer du själv AI-bilder är det bra att också säga det.

Och så en sak till: i ett album fullt av minnen hör riktiga foton hemma. Ett genererat foto av ett ögonblick som aldrig hände så passar dåligt i en bok som handlar om verkliga ögonblick. Som dekoration eller bakgrund fungerar AI fint, som ditt minne inte.

En snabb koll

Ställ dig tre frågor innan du använder något. Stannar det här i min egen bok, eller visar eller säljer jag det? Vem har gjort det, och har den personen varit död i mer än sjuttio år? Och vad står det i licensen? Spara licenserna, nämn skaparna, och om du är osäker: gör det själv eller fråga.

Det här är en allmän förklaring och ingen juridisk rådgivning. Är du osäker, be skaparen om lov eller rådfråga en jurist.