Så lossar du fastklistrade foton från ett gammalt album

Du bläddrar i din morfars album och vill ta ut just det där fotot på honom som pojke, för att rama in det eller låta göra en kopia. Du drar försiktigt i ett hörn och känner direkt att det tar emot. Sluta där. Med några enkla verktyg och framför allt tålamod får du loss många foton helt hela, men att dra är aldrig rätt sätt.

Börja med att dokumentera sidan

Innan du lossar något skannar eller fotograferar du hela sidan. Då vet du sedan exakt hur allt låg, vilka foton som hörde ihop och vad som stod skrivet bredvid. Och om något mot förmodan går fel har du i alla fall en bra bild av fotot som det var.

Skriv också ner vad som står runt fotot på sidan. Ett namn eller årtal i vit penna på svart kartong hör till just det fotot, och den informationen försvinner så fort fotot ligger löst på bordet.

Behöver det ens tas loss?

Det ärliga svaret är: ofta inte. Ett album är mer än en samling foton. Ordningen, bildtexterna och de val som den som gjorde albumet har gjort berättar också en historia. Därför låter museer och arkiv oftast gamla album och scrapbooks vara hela och arbetar med kopior.

Vill du förstora ett foto, dela det eller använda det i en ny scrapbook räcker en bra skanning nästan alltid. Du kan skriva ut den och använda den hur många gånger du vill, medan originalet sitter kvar i säkerhet.

Det finns ändå goda skäl att ta loss foton:

• Albumet håller på att falla isär och sidorna blir allt sprödare.
• Fotona sitter i ett självhäftande album och har börjat missfärgas.
• Det kanske står något på baksidan som du vill kunna läsa.
• Fotot sitter snett eller halvt löst och skadas mer för varje gång du bläddrar.

Om du tvekar, låt det sitta. Det du inte lossar i dag kan du alltid göra senare.

Tandtråd, spatel och tålamod

För foton som sitter fast med lim, tejp eller gamla fotohörn på papper eller kartong behöver du inte mycket:

• Ovaxad, platt tandtråd.
• En tunn, slät spatel. En mikrospatel av det slag som konservatorer använder är perfekt, men en platt falsben eller en tunn palettkniv fungerar också. Ingen vass kniv.
• Rena, torra händer. Rör bildytan så lite som möjligt, eftersom fett och fukt från fingrarna lämnar spår.

Börja i ett hörn där fotot redan sitter lite löst. För in tandtråden bakom, håll den spänd i båda ändarna och för den vidare under fotot med en mjuk sågande rörelse. Jobba i små bitar och lyft inte fotot, låt tandtråden göra jobbet.

Fungerar inte det, för då in spateln alldeles platt under kanten och arbeta dig fram millimeter för millimeter. Känner du att fotot böjer sig eller att papperet på baksidan följer med, fortsätt någon annanstans eller sluta.

Ta god tid på dig. Ett foto som sitter fast efter tio minuter sitter kvar i morgon också. Att jobba lugnt förhindrar det mesta av skadorna.

Foton under plast

Svårast är de självhäftande albumen från sjuttio- och åttiotalet, ibland kallade magnetalbum. Där ligger fotona på en kartong med limränder och ett plastark över. Efter många år har limmet ofta blivit gult och hårt, eller tvärtom kladdigt, och plasten kan också ha fastnat i fotot.

Så här gör du:

1. Dra långsamt tillbaka plastarket, från ryggen mot ytterkanten. Går det trögt eller fastnar det i fotot, stanna vid just det fotot.
2. Försök dra tandtråden under fotot, från ett hörn till motsatt sida.
3. Vill limmet inte släppa kan du värma kartongen från baksidan helt kort och försiktigt med en hårtork på lägsta läget. Ljummet lim släpper ibland lättare. Håll hårtorken på avstånd, värm inte fotots framsida och hoppa hellre över det här steget om du tvekar.
4. Använd inga lösningsmedel på själva fotot. Det finns medel för att lösa upp lim som är gjorda för hobbybruk, men de är avsedda för papper och kan skada fotots bildskikt. Testa dem aldrig på ett foto som betyder mycket för dig.

Sitter ett foto som fastgjutet är det klokare att låta det vara. Skanna sidan utan plasten, om den har lossnat, eller med plasten kvar om det inte går på annat sätt. Ta sedan ut sidan ur albumet och förvara den plant och för sig. Hellre en bra skanning av ett foto som sitter fast än ett trasigt foto.

Gamla tidningsurklipp

Urklipp är ömtåligare än foton. Tidningspapper innehåller mycket lignin, ett ämne från trä, och blir därför surt, gult och sprött. Ibland går det sönder redan när du lyfter det. Dessutom kan det missfärga det som ligger bredvid, så att du ser bruna fläckar på foton som legat mot det i flera år.

Därför gäller det ännu mer för urklipp: låt dem hellre sitta och gör en skanning eller kopia. Vill du bevara innehållet är en kopia på syrafritt papper ofta mer hållbar än originalet.

Måste ett urklipp ändå tas loss, till exempel för att det håller på att missfärga ett foto, använd spateln och aldrig tandtråd, som skär rakt igenom tunt papper. Stötta urklippet med ett pappersark medan du lossar det och lägg det direkt plant i en mapp. Förvara i fortsättningen aldrig urklipp direkt mot foton.

När ska du sluta?

Sluta direkt om du märker något av det här:

• Papperet från fotots baksida sitter kvar på sidan.
• Fotot börjar rulla sig eller få veck.
• Flagor från bildskiktet lossnar.
• Själva sidan rivs sönder eller smular.
• Du blir irriterad eller får bråttom.

Det sista är inget skämt. De flesta skador uppstår i slutet, när du nästan är klar och ändå drar lite.

Gäller det ett foto som verkligen är oersättligt, ett album med stort historiskt värde eller foton som skadats av vatten, be en pappers- och fotokonservator om råd. Hen har verktyg och kunskaper som inte går att matcha hemma, och kan också bedöma om det alls är klokt att ta loss fotot.

Om ett foto ändå går sönder

Det händer även den mest försiktiga scrapper. Få inte panik och börja inte tejpa.

• Använd ingen tejp, inte heller så kallad osynlig tejp. Den missfärgas, lämnar limrester och kan dra med sig bildskiktet när du tar bort den.
• Laminera inte fotot.
• Lägg alla bitar tillsammans, med bildsidan uppåt, i ett syrafritt papperskuvert eller en ficka av polypropen, polyeten eller polyester.
• Skanna bitarna så snart som möjligt, bredvid varandra och så tätt ihop som det går. Med bildredigering kan du sedan ofta göra revan nästan osynlig.

Den lagade skanningen skriver du ut till ditt album eller en ram. Det trasiga originalet förvarar du plant och för sig. En konservator kan laga det professionellt senare, om du vill.

Efteråt

Förvara lossade foton plant, i syrafria kuvert eller fickor av polypropen, polyeten eller polyester, och skriv på vilket album och vilken sida de kommer från. Vill du sätta in dem i ett album igen, använd fotohörn i stället för lim. Då behöver ingen någonsin lossa dem med tandtråd igen.