Skriva femårsdagbok: några rader om dagen

En vanlig dagbok kräver en tom sida varje kväll. En flerårsdagbok kräver bara några rader. Och medan du skriver dem läser du ovanför vad du gjorde exakt ett år tidigare samma dag. Den lilla skillnaden gör att det för många blir den första dagbok de faktiskt håller fast vid.

Vad är en flerårsdagbok

I en flerårsdagbok har varje datum en egen sida. På sidan finns tre, fem eller tio små rutor under varandra, en för varje år. Den 14 mars i år skriver du i den översta rutan. Nästa år slår du upp samma sida och skriver i rutan under, med din gamla text precis ovanför.

Boken har alltså inget årtal på omslaget. Du börjar när du vill, på vilket datum som helst, och skriver själv in årtalet i rutorna. Efter ett år är du tillbaka på din första sida och går igenom boken igen, tills alla rutor är fulla.

Eftersom varje dag bara har en sida är en fem- eller tioårsdagbok inte nödvändigtvis mycket tjockare än en vanlig dagbok med en sida per dag. Rutorna blir bara mindre ju fler år som ska få plats på en sida.

Det finns också varianter. Vissa böcker har två dagar på en sida och därför ännu mindre rutor. Andra har extra sidor för varje år, till exempel en månadsöversikt, en fri sida för det som inte fick plats i rutan, eller en sida där du ser tillbaka i slutet av året.

Tre, fem eller tio år: var ska du börja

Erfarna dagboksskrivare ger nästan alla samma råd: börja inte direkt med tio år om du aldrig har hållit igång en dagbok. En tre- eller femårsdagbok är ett mindre löfte, och du märker snabbare om det passar dig.

Några saker att tänka på när du väljer:

• Plats per dag. Ju fler år, desto färre rader per dag. I en tioårsdagbok är det ofta bara två eller tre, i en treårsdagbok oftast lite fler. Skriver du stort, välj färre år eller ett större format.
• Vikt. En tjock tioårsdagbok med hårda pärmar är tung och får inte lätt plats i en väska. Det är en bok för nattduksbordet.
• Ligga platt. Många flerårsdagböcker är trådhäftade men ligger ändå inte platt, särskilt i början och slutet av boken. Lägg då en annan bok under den sidan som har minst sidor, så att du kan skriva rakt.
• Papper och penna. Papperet är ofta tunt för att boken ska vara lätt att hantera. Använder du reservoarpenna, prova först några ord på en sida längst bak. En gelpenna eller fin kulspetspenna ger minst genomslag.
• Helgdagar. Importerade böcker anger ibland ett annat lands helgdagar. Inte så farligt, men bra att veta.

Vill du testa först utan att köpa en bok går det också med en vanlig anteckningsbok. Skriv ett datum på varje sida och dela in den i rutor med en linjal. Eller ta en ringpärm med lösa blad, så bestämmer du själv hur många år du kör.

Ett vanligt tips: välj en bok som du tycker är fin. Du tar fram den varje dag, i flera år. En bok som du fäster dig vid låter du inte lika lätt ligga.

Vad skriver du på några rader

Det lilla utrymmet är ingen begränsning, det är hela idén. Du behöver inte skriva en berättelse, bara lämna ett spår. Försök inte fånga allt, välj en sak.

Det här passar bra:

• vad du gjorde: en arbetsdag, en promenad, en födelsedag
• något litet du annars glömmer: något ditt barn sa, ett skämt vid middagsbordet
• vädret, den första påskliljan i trädgården, den första natten med elementen på
• hur du kände dig, med några ord
• vad du läste, lagade eller tittade på
• hur du sov eller hur du mådde

En bra vana är att sammanfatta dagen med några nyckelord högst upp, eller ringa in ett ord. Då hittar du senare snabbt i vilket år något hände.

Vissa skriver på morgonen om dagen innan. Det fungerar bra om du är för trött på kvällen, och med en natt emellan vet du ofta bättre vad som verkligen betydde något.

Gör den också lite till din egen. Ett litet klistermärke, en bit washi tape (dekorativ papperstejp) eller en liten teckning i marginalen går bra, så länge du lämnar rutorna för de kommande åren fria. För riktigt klistrande är en flerårsdagbok för tunn.

Kombinera med en vanlig dagbok eller planner

En flerårsdagbok ersätter inte allt. En lång resa, en tuff vecka eller en dag full av tankar ryms inte på tre rader. Därför har många en andra bok vid sidan av.

Några kombinationer som fungerar bra:

• Flerårsdagbok plus journal. I den lilla boken skriver du fakta, i en vanlig dagbok eller journal tankar och känslor. Vill du koppla ihop dem, skriv en hänvisning i rutan, till exempel ”se journal”.
• Flerårsdagbok plus planner. Möten, inköp och uppgifter hör hemma i plannern. Då fortsätter flerårsdagboken att handla om ditt liv och inte om din att göra-lista.
• Flerårsdagbok plus klippbok. Kort, förpackningar och foton går in i en separat bok eller ett scrapbook. Då förblir flerårsdagboken platt och håller ihop i pärmarna i flera år.

En bra regel: skriv aldrig samma sak på två ställen. Ge varje bok en egen uppgift, så känns det inte som dubbelt arbete.

Vad gör du om du missar dagar

Du kommer att missa dagar. Alla som skriver flerårsdagbok har tomma rutor. Skillnaden mellan den som fortsätter och den som slutar ligger främst i hur du hanterar luckorna.

• Lämna dem tomma. En tom ruta är inget fel. Boken fortsätter helt enkelt, och i morgon väntar en ny ruta på dig.
• Fyll inte i krampaktigt. Den som ligger en vecka efter och vill ta igen allt tappar lätt sugen. Skriv högst de dagar du fortfarande minns, och börja om från i dag.
• Håll det litet. En rad räcker. Till och med ”lugn dag, inget särskilt” räknas.
• Välj fasta tillfällen. Om det inte går varje dag kan du skriva bara på speciella dagar: födelsedagar, högtider, första skoldagen. Även då har du efter några år fina jämförelser.
• Börja bara om. Även efter månader av tystnad kan du fortsätta på vilken sida som helst.

Ibland är ett år så tungt att du inte vill se de gamla sidorna på ett tag, till exempel efter en förlust. Då får boken vara stängd en tid. Den ligger kvar tills du är redo igen.

Därför är det så fint att se tillbaka

Det finaste med en flerårsdagbok märker du först under det andra året. Du slår upp sidan och där står det: vad du gjorde förra året, vad du oroade dig för, hur litet ditt barn var då.

Du ser saker som du aldrig skulle lägga märke till i en vanlig dagbok. Att du blir förkyld ungefär samma vecka varje vår. Att äppelträdet blommar tidigare vissa år än andra. Att förra årets oro i dag knappt är värd en tanke. Ibland hittar du sammanträffanden: två år i rad ett kort från samma vän på samma dag.

Och du ser vad som förblev detsamma. Det är lika värdefullt som det som förändrades.

Efter tre eller fem år har du en liten bok som sammanfattar en del av ditt liv, dag för dag. En bok som du sparar, och som du om tjugo år fortfarande vill slå upp.