Vilket papper ska du välja: cardstock, mönstrat papper och gramvikt

I en hobbybutik ser allt papper ungefär likadant ut, tills du kommer hem och märker att bakgrunden blir vågig av limmet eller att kortet hänger slappt. Papperet är grunden för varje sida, och med några få begrepp kan du välja mycket mer träffsäkert. Här får du veta vad skillnaden är mellan cardstock och mönstrat papper, vad gramtalen på etiketten betyder och när billigt papper räcker.

Cardstock och mönstrat papper

Cardstock är kraftigt papper, tjockare än skrivarpapper och tunnare än kartong. Det är oftast enfärgat, ibland med en struktur som linne eller fina ränder. Du använder det som grund för en sida, som matta bakom ett foto (en kant av papper som får fotot att synas), till taggar, etiketter och allt som ska hålla formen.

Mönstrat papper, även kallat patterned paper eller scrappapper, är det tryckta papperet: blommor, rutor, prickar, texter, kartor över städer. Det är tunnare än cardstock och är till för att skapa stämning. Du använder det som bakgrund, som lager, till remsor och urklippta former.

De två kompletterar varandra. Ett vanligt upplägg är en grund av cardstock, ovanpå den ett ark eller en remsa mönstrat papper, och fotot på en matta av enfärgad cardstock. Det enfärgade papperet ger lugn, det mönstrade berättar historien.

Tänk på att namnet på förpackningen inte alltid säger hur tjockt papperet är. En del mönstrat papper är egentligen tunn cardstock, annat är inte mycket tjockare än vanligt papper. Titta därför på vikten som står angiven.

Vad gramvikt betyder

Papperets vikt anges i gram per kvadratmeter, g/m². Ett ark på 80 g/m² skulle väga 80 gram om det var exakt en kvadratmeter stort. Vanligt skrivarpapper ligger oftast runt den vikten, cardstock ligger på drygt det dubbla.

Ju högre siffra, desto tjockare och styvare är papperet oftast. Men det är en vikt, inte en tjocklek. Två papper med samma vikt kan kännas olika: kraftpapper kan till exempel kännas styvare än satinglatt papper med samma gramvikt, eftersom det är tillverkat på ett annat sätt. Därför anger en del tillverkare också tjockleken på ett ark, i mikron eller i mil.

Som riktlinje:

• 80 till 100 g/m²: skrivarpapper, till utkast, mallar och journaling som du klistrar fast.
• 120 till 170 g/m²: mönstrat papper och tunna lager, remsor, urklippta former och vikningar.
• 200 till 250 g/m²: vanlig cardstock, till sidgrunder, mattor, kort och stansade former.
• 270 till 300 g/m² och mer: extra kraftigt, till omslag, askar, kort med många lager och minialbum.

Ju fler lager, mer lim och fler embellishments (dekorationer som knappar, klistermärken och blommor) det blir på en sida, desto stadigare behöver grunden vara. Med ett tunt ark böjer sig allt så fort du lyfter det.

Samtidigt vill du inte göra allt tjockt. Ett album med bara tungt papper stänger dåligt och blir klumpigt. I ett minialbum kombinerar du därför stadiga sidor med tunnare dekorpapper, så att vikningarna och ryggen håller.

Om du arbetar med en skärplotter eller stansmaskin, kolla vad din maskin klarar. Mycket tjockt papper skärs inte alltid igenom snyggt. Omvänt kan mycket tunt papper gå sönder vid fina former.

Tunt papper utan vågor

Tunnare papper slår sig lättare av vått lim. Använd då så lite som möjligt och fördela det väl, eller välj dubbelhäftande tejp på roller. Lägg ett nyss limmat ark under en trave böcker i några timmar, så torkar det plant.

Om du ska arbeta med färg, bläck och vatten räcker vanligt mönstrat papper inte. Då använder du akvarellpapper eller mixed media-papper på ungefär 250 till 300 g/m².

Enkelsidigt, dubbelsidigt och genomfärgat

Mönstrat papper är tryckt på en eller båda sidor. Enkelsidigt är ofta lite billigare och enkelt: du ser direkt vilken sida som är baksidan, där limmet ska. Dubbelsidigt papper har ett annat, matchande mönster på varje sida. Det är praktiskt när båda sidorna syns, på flikar, små kuvert, vimplar och vikta kort. Och du får egentligen två ark i ett.

När det gäller cardstock är det bra att se om den är genomfärgad, på engelska core dyed. Då är papperet färgat rakt igenom. Vanlig färgad cardstock har ibland en vit kärna, som syns så fort du river eller slipar en kant eller använder en embossingfolder. Med genomfärgat papper är färgen densamma även i kanten. Vill du just ha den kontrasten är papper med vit kärna i stället fint för rivna och slipade kanter.

Papperskollektioner eller lösa ark

En kollektion är en serie papper från samma designlinje, med samma färger och stil. De passar ihop, så du behöver inte pussla själv. Du köper dem som block, där arken är limmade i ena kanten, eller som ett set med lösa ark i en plastficka.

Ett sådant block är perfekt när du börjar eller vill göra ett stort album i en och samma stil. Risken är att det ofta finns några ark i som du aldrig använder. Den som har scrappat ett tag köper därför ofta hellre lösa ark som passar precis till bilderna just då. De är dyrare per ark, men du får mindre över.

En mellanväg som fungerar bra: välj färger utifrån dina foton, ta en liten bunt i tre eller fyra färger, några ark av varje, och fyll på med enfärgad cardstock i vitt, svart och kraft. Det vita tar alltid slut fortare än du tror.

Om format: klassisk storlek är 30,5 × 30,5 cm (12 × 12 tum). Block i 15 × 15 cm (6 × 6 tum) är bra till kort, mattor och minialbum, eftersom mönstren är tryckta i mindre skala. Vilket albumformat som passar dig kan du läsa om i en separat artikel.

Kraft, vellum och annat speciellt papper

Kraftpapper är det bruna, lite grova papperet du känner igen från omslagspapper och papperspåsar. Som cardstock är det en förlåtande grund: nästan alla färger och mönster passar på det. Tänk på att baksidan ibland har en annan nyans än framsidan, och kolla på etiketten om det är syrafritt, för långt ifrån allt brunt papper är det.

Vellum är genomskinligt papper, lite som kalkerpapper. Det ger ett mjukt, disigt lager över ett foto eller mönster och är fint till rubriker och små kuvert. Det knepiga är limmet: det syns igenom. Fäst därför vellum där något ogenomskinligt hamnar ovanpå, eller sätt fast det med brads (små splitnitar), häftklamrar, sömnad eller en remsa washi tape.

Dessutom finns:

• Glitter- och metallicpapper, för små detaljer som en rubrik eller en cirkel bakom ett datum. Stora ytor blir lätt för mycket.
• Papper med relief eller struktur, som linnestruktur eller små prickar. Fint till naturliga eller vintageinspirerade sidor, mindre bra att stämpla fint på.
• Slät cardstock, bäst för stämplar med fina linjer och att skriva på.
• Akvarellpapper, för allt med mycket vatten.

Pysselpapper av den sort barn använder i skolan är billigt, men färgerna bleks snabbt. För ett album som ska hålla länge är det inget bra val.

Räcker billigt papper?

Ibland. För att öva, till mallar, ett första kort eller en journal som du använder flitigt fungerar budgetpapper bra. Du vågar testa mer, och det är värt mycket i början.

För ett album du vill spara eller en present är det annorlunda. De vanliga nackdelarna med riktigt billiga set:

• Papperet är tunt och blir vågigt av lim.
• Trycket är suddigt eller färgerna är bleka.
• Ett block innehåller bara ett eller två ark som du verkligen gillar.
• Det står inte om det är syrafritt, så du vet inte hur det ser ut om några år.

Känn på arket, håll upp det mot ljuset och titta på vikten på förpackningen. Ett kraftigt, skarpt tryckt ark från ett prisvärt set kan vara helt okej, ett tunt som silkespapper från ett dyrt block inte. Hellre några bra ark än en bunt du aldrig använder.

Om du vill ha papper som inte skadar dina foton, titta efter syrafritt och ligninfritt på etiketten. Vad det betyder och när det spelar roll kan du läsa om i en separat artikel.

Skriva ut själv

Du kan också köpa digitalt papper och skriva ut det själv. Kolla då vad din skrivare klarar: många hemmaskrivare har en gräns för vikten, och med en laserskrivare kan tonern ibland släppa på mycket tjockt papper. Testa först på ett ark och välj slätt papper för skarpast tryck. Läs också licensen, för du får inte använda alla mönster till vad som helst.

Så kommer du igång

Om du inte har något ännu klarar du dig med lite: en bunt vit cardstock på ungefär 200 till 250 g/m², lite svart och kraft, och ett block mönstrat papper med färger du tycker passar dina foton. Med det gör du dina första sidor och märker av dig själv vilket papper som känns bra i händerna. Den känslan är till sist den bästa guiden.