Gör en journal av återvunnet material

En journal av återvunnet material börjar inte i butiken, utan vid pappersinsamlingen. Ett flingpaket, kuvertet från ett brev, påsen från ditt te: allt är papper som redan har en historia. Med lite förberedelser blir det en bok som inte ser ut som någon annan. Den här sortens bok kallas ofta junk journal, ordagrant en journal av skräp, även om den sällan ser ut så.

Vilket skräp går att använda

Titta medvetet på vad du slänger under en vecka. Du kommer att se hur mycket användbart papper som passerar. Några kategorier som scrappers gärna sparar:

• Kuvert, särskilt de av kraftigt eller färgat papper, och insidan av bankkuvert med sina blå eller grå små mönster. Ett kuvert blir direkt en ficka för lösa kort.
• Förpackningar av kartong: paket från flingor, knäckebröd, te och tandkräm. Den grå eller bruna insidan är en lugn bakgrund.
• Använda tepåsar av papper. Torkade och tömda får de av sig själva fläckar och nyanser, som om du hade färgat dem för hand.
• Gamla boksidor, noter, kartor och kalenderblad.
• Omslagspapper, presentpapper och papperspåsar.
• Etiketter och band från kläder, etiketter från flaskor, banden runt böcker, broschyrer och informationskortet som följer med en blombukett.
• Biljetter från utflykter, och kvitton som inte är tryckta på termopapper.
• Rester från tidigare projekt: remsor av mönsterpapper, utstansade former, resten av ett klistermärksark.

Du behöver inte spara allt. Välj det du tycker är fint i färg, typsnitt eller struktur. En låda full av tveksamma fall gör mest att du inte kommer igång.

Vad som är säkert och vad som inte är det

Allt skräp hör inte hemma i en bok. Några saker gör du bäst i att låta bli eller hantera på ett annat sätt:

• Fett och mat. En pizzakartong, en flottig påse eller en tråg med sås lockar till sig skadedjur och ger fläckar som fortsätter att lysa igenom. Allt som fortfarande luktar mat hör inte hemma där.
• Fuktigt eller möglig papper. Mögel sprider sig till resten av boken. Det som luktar unket eller har svarta prickar åker ut.
• Termokvitton, det blanka kassapappret som blir svart när du skrapar på det. Det bleknar inom några år och kan innehålla ämnen som du helst inte rör vid ofta. Fotografera eller skanna kvittot om du vill spara innehållet.
• Vassa kanter. Metallklamrar på tepåsar, skärkanten på en folieförpackning eller plast med en hård kant tar du bort eller slipar slät.
• Blank, bestruken kartong och plastfolie. Inte farligt, men limmet fäster dåligt. Rugga upp ytan med sandpapper eller använd ett starkare lim.

En sak till att känna till: gammalt papper, tidningspapper och vanlig kartong är oftast inte syrafria. De gulnar och kan missfärga papper och foton bredvid. I en junk journal är det ofta just charmen, men lägg inte ett viktigt originalfoto direkt mot en gammal tidning.

Rengör och förbered materialet

Förberedelserna tar lite tid, men de besparar dig mycket krångel när du väl har börjat klistra.

Tepåsar låter du först torka helt, på en kökshandduk eller ett galler. Klipp sedan försiktigt bort klammern och snöret, öppna påsen på ena sidan och skaka ut teet. En mjuk pensel hjälper med de sista smulorna. Stryk dem sedan gärna en kort stund på låg värme, så blir de fint platta. Tunt tepåspapper går lätt sönder; klistra det på en bit tunn kartong om du vill ha det stadigare.

Paket och förpackningar viker du upp längs limfogarna. Torka av dem med en torr eller lätt fuktad trasa och låt dem torka ordentligt innan du lägger undan dem. Limkanter och tejp drar du loss där det går.

Lägg sedan allt under en hög böcker över natten. Platt material är mycket lättare att arbeta med, och boken går bättre att stänga senare.

Förvara din samling platt och torrt i en mapp eller låda, helst sorterad: kartong för sig, tunt papper för sig, små bitar i en påse.

Gör ett omslag av kartong

En kraftig kartong är grunden för ett bra omslag. Till en tjock bok tar du kraftig kartong, som tunn wellpapp eller två lager som limmats ihop. Den tunnare kartongen från ett flingpaket räcker till en liten eller tunn bok.

1. Bestäm storleken på dina sidor och lägg till en halv centimeter runt om. Då sticker omslaget ut lite och papperets kanter skyddas.
2. Skär till två pärmar i den storleken med en vass kniv och en linjal på en skärmatta.
3. Skär till en rygg: en remsa kartong lika hög som pärmarna och lika bred som din bunt med sidor är tjock.
4. Lägg de tre delarna bredvid varandra med några millimeters mellanrum mellan pärm och rygg. Mellanrummet är gångjärnet, annars går boken inte att öppna.
5. Klä det hela med en enda bit kraftigt papper, som omslagspapper, en gammal karta eller en bit tyg. Låt det gå två centimeter utanför runt om, klipp hörnen snett och vik in kanterna.
6. Klistra ett försättsblad av papper på insidan över de invikta kanterna. Det gör det snyggt och förstärker gångjärnet.

Låt omslaget torka under en tyngd över natten. Binder du boken med några häften (små buntar av vikta ark) sticker du hålen i ryggen och syr fast dem. Vill du göra det enklare kan du göra hål med en hålslagare och binda boken med en ring eller ett band. Om att binda med tråd kommer det en egen artikel.

Du kan också låta utsidan vara som den är. Ett omslag av ett paket där en halv logga fortfarande syns har också sin charm.

Kombinera återvunnet och nytt material

En journal behöver inte bestå till hundra procent av skräp. Det är just blandningen som gör den användbar.

Använd nytt, syrafritt papper eller cardstock (kraftigt baspapper) där det spelar roll: under ett foto, för text som du verkligen vill kunna läsa och för sidor som du vill spara länge. Det återvunna materialet får finnas runt omkring, som bakgrund, som ficka eller som remsa längs kanten.

Gäller det ett speciellt foto, klistra in en kopia och spara originalet separat. Då spelar det ingen roll vad det gamla pappret gör på sikt.

Variera också tjockleken. En bok med bara tunt papper känns slapp, en bok med bara kartong går inte att stänga. En rytm med en stadig sida, några tunna och sedan ett kuvert fungerar ofta bra.

Var försiktig med vått arbete. Färg, mycket lim eller te gör att papper blir vågigt. Använd ett tunt lager lim, låt allt torka ordentligt och lägg boken under en tyngd medan den torkar.

Använd upp rester och klistermärken

Rester är ett kapitel för sig. Den som slänger dem i en stor låda använder dem sällan igen. Två vanor hjälper:

• Skär dem direkt i fasta mått. Kort på 10 × 15 cm eller 7,5 × 10 cm passar i fickor och är praktiska som journalingkort. Runda hörnen, så har du en liten bunt som är redo att användas.
• Gör ett eget set embellishments (dekorationer) av dem. Stansa eller klipp ut former ur de finaste bitarna, som små blommor, etiketter och cirklar, och förvara dem tillsammans i en påse.

Smala remsor klistrar du bredvid varandra längs kanten på en sida, som en färgglad bård. Små snuttar blir ett collage: klistra dem huller om buller på ett ark och skär senare ut små kvadrater eller etiketter ur det.

Den sista biten av ett klistermärksark, de lösa bokstäverna som blivit över och det enda klistermärket som inte passar ihop med något samlar du på ett ark bakplåtspapper eller på baksidan av ett gammalt klistermärksark. I en junk journal hittar de lösa bitarna just sin plats.

Var ska du börja

Börja inte med hela boken. Gör först några lösa sidor av det du samlat den här veckan, och se vad du tycker är fint. Välj fyra eller fem bitar, låt en av dem spela huvudrollen och klistra resten runt omkring. Boken växer av sig själv, och den får se lite rörig ut. Det är hela idén.