Tekniker

Vid varmembossing stämplar du med bläck som håller sig vått länge, strör embossingpulver över och smälter det med en heat tool tills du får ett upphöjt, blankt motiv. En heat tool är en varmluftspistol för hobbybruk.

• Stämpla med embossingbläck eller pigmentbläck.
• Strö rikligt med pulver över det våta avtrycket.
• Knacka av överflödigt pulver på ett vikt papper och häll tillbaka det i burken.
• Borsta bort lösa korn med en torr liten pensel.
• Låt din heat tool bli varm en stund och håll den några centimeter ovanför papperet. Rör den lugnt och sluta så fort pulvret glänser.

En hårtork fungerar inte bra: den blir inte tillräckligt varm och blåser bort pulvret.

Läs också: Varm och kall embossing: så får du relief på sidan

Clear stamps på ett akrylblock är enklast för nybörjare. Clear stamps är genomskinliga stämplar av fotopolymer eller silikon. Du ser exakt var du stämplar, de är prisvärda och tar liten plats.

Gummistämplar, lösa eller på trä, ger ofta ett lite skarpare avtryck och håller väldigt länge. De är däremot dyrare och tyngre att förvara.

Börja med några mångsidiga set: korta texter, enkla former och en bakgrundsstämpel. Motiv med tydliga linjer blir bäst.

Ger en ny clear stamp ett fläckigt avtryck? Gnid då lätt på ytan med ett suddgummi. Då försvinner det glatta skiktet och bläcket fäster bättre.

Läs också: Stämpla för nybörjare: så får du ett skarpt avtryck

Använd en stämpelpositionerare (stamp positioner): med den placerar du en andra stämpel eller ett andra avtryck på exakt samma ställe. Då passar lagren ihop.

• Stämpla den ljusaste färgen först och låt den torka, och ta den mörkaste sist.
• Fäst papperet med en bit tejp så att det inte flyttar sig.
• Lägg papperet i hörnet på positioneraren, stämpla, ta bort stämpeln och upprepa med nästa lager.
• Gör ett provavtryck på ett kladdpapper först för att se om lagren stämmer.
• Använd ett bläck som inte flyter ut till det understa lagret, till exempel pigmentbläck eller ett väl torkat dye-bläck.

En liten förskjutning mellan lagren kan du dölja med ett tunt streck bläck eller en stämplad skugga.

Läs också: Stämpla för nybörjare: så får du ett skarpt avtryck

Välj lackkulor eller lackstänger i den färg du vill ha, och en sigillstämpel av metall. För post tar du flexibelt lack.

• Lackkulor smälter du i en liten sked över ett värmeljus. Du kan dosera mängden noggrant.
• Lackstänger använder du i en limpistol eller med veke. Det går snabbt, men lacket blir lätt för varmt.
• Flexibelt lack går inte sönder lika lätt och är tänkt för kuvert som du skickar.
• En sigillstämpel har ett huvud av metall, oftast mässing, på ett handtag av trä eller metall. Gummistämplar och clear stamps deformeras av värmen.
• Storleken på huvudet avgör hur mycket lack du behöver. Till ett huvud på 2,5 cm räcker det oftast med några kulor.

Börja med ett startkit med några färger och en stämpel.

Du behöver bläck som håller sig vått länge, så att pulvret fastnar. Det kan vara embossingbläck eller pigmentbläck.

• Embossingbläck är färglöst eller lätt tonat och torkar mycket långsamt. Kombinera det med färgat pulver, till exempel vitt, guld eller svart.
• Färgat pigmentbläck kombinerar du med transparent pulver. Då får bläckfärgen ett blankt, upphöjt skikt.
• Dye-bläck torkar för snabbt och passar därför sämre.

Vill du embossa en handskriven rubrik? Det finns embossingpennor för det. Skriv en liten bit och strö genast pulver över de våta linjerna, annars har bläcket redan torkat.

Läs också: Varm och kall embossing: så får du relief på sidan

Dye-bläck sugs in i papperet och torkar snabbt. Pigmentbläck ligger kvar ovanpå och torkar långsamt. Distress-bläck är en sorts dye-bläck som håller sig vått länge och är gjort för att blendas.

• Dye: transparent, skarpt i detaljer och snabbtorkande. Vissa sorter bleknar eller flyter ut av vatten. Det finns också vattenfasta varianter.
• Pigment: tjockt, täckande och ljusäkta, och syns på mörkt papper. På bestruket eller blankt papper torkar det dåligt. Embossing löser det.
• Distress: reagerar på vatten, flyter mjukt ihop och ger en sliten vintagelook.

Välj alltså utifrån ditt papper och den effekt du är ute efter.

Läs också: Vilket stämpelbläck ska du välja? Dye, pigment och distress

Vid varmembossing smälter du pulver till ett upphöjt skikt ovanpå papperet. Vid kallembossing formar du själva papperet, utan värme.

Kall- eller torrembossing gör du med en embossingfolder i en stansmaskin. Det går också att göra för hand: då trycker du in papperet i öppningen på en schablon med en stylus, på ett ljusbord.

Kallembossing fungerar bäst på kraftig cardstock. Tunt papper spricker lättare. Spraya foldern lätt med vatten för en djupare relief och mindre risk för sprickor. Dra sedan bläck över de upphöjda delarna, så framträder motivet tydligare.

Varmembossing fungerar på cardstock, mönsterpapper och taggar.

Läs också: Varm och kall embossing: så får du relief på sidan

Skrapa snett längs kanten med ett distressverktyg eller med det öppna bladet på en sax. Då lossnar fibrerna och kanten blir fransig.

Dutta eller dra sedan lite bläck längs kanten, till exempel brunt eller mörkt distress-bläck. Använd ett blendingverktyg eller dra stämpeldynan försiktigt längs kanten.

Fler varianter:

• Riv papperet i stället för att klippa det, för en grov vit kärna.
• Slipa kanten lätt med fint sandpapper.
• Fukta kanten lite och rulla den med fingret.

Öva på en rest först. Tunt papper går sönder lättare än cardstock.

Läs också: Få papper att se gammalt ut med te, kaffe och bläck

Gesso är en akrylbaserad grundning som du använder för att förbereda papper eller en annan yta för färg och mixed media. Papperet suger mindre och blir lite kraftigare, och färgen fäster bättre och förblir klarare.

Du använder det också för att täcka en rörig eller tryckt sida, till exempel i en journal gjord av en gammal bok. Över en bakgrund dämpar det färgerna lite.

Det finns vit, svart och transparent gesso. Stryk på tunt med pensel, spackel eller ett gammalt plastkort och låt varje lager torka. Svart gesso över embellishments, med lite metallicfärg eller mica ovanpå med torr pensel, får reliefen att framträda fint.

Läs också: Mixed media och gesso: kom igång med färg, pasta och lager

Lacket har inte stelnat tillräckligt, eller så har stämpelhuvudet blivit varmt av upprepad användning. Vänta därför längre innan du lyfter stämpeln, och lyft den rakt upp.

Det här hjälper:

• Lägg stämpelhuvudet på ett kylelement mellan gångerna och torka det torrt innan du använder det.
• Använd inte för mycket lack. En tjock pöl förblir mjuk längre.
• Vänta några sekunder efter att du hällt lacket innan du stämplar.
• Ett mycket tunt lager släppmedel, till exempel silikonspray, kan hjälpa.

Följer en bit med ändå? Låt sigillet svalna helt. Rengör stämpelhuvudet innan du gör nästa.

Dra en antistatisk påse över papperet innan du stämplar. Då tar du bort den statiska laddningen och fettet från fingrarna, som lösa korn fastnar i.

En sådan påse är fylld med ett fint pulver, ofta en naturlig lera. En torr dammtrasa fungerar också hyfsat.

Dessutom:

• Håll papperet i kanterna.
• Knacka av överflödigt pulver ordentligt.
• Borsta bort lösa korn med en fin, torr pensel innan du börjar värma.

Maizena rekommenderas ofta. Det tar visserligen upp hudfett, men om det hjälper mot statisk laddning är oklart.

Läs också: Varm och kall embossing: så får du relief på sidan

I båda fallen har du oftast värmt för länge eller för nära. Överhettat pulver sugs in i pappersfibrerna och blir platt och flottigt i stället för fint välvt.

• Rör din heat tool hela tiden fram och tillbaka och sluta på varje ställe så fort pulvret glänser.
• Håll några centimeters avstånd.
• Värm först kort underifrån och gör sedan klart ovanifrån. Det förhindrar att papperet slår sig.
• Tjockare papper deformeras mindre än tunt papper.

Har det ändå blivit skevt? Lägg arket under några tunga böcker över natten när det har svalnat.

Läs också: Varm och kall embossing: så får du relief på sidan

Börja med transparent, vitt och guld eller silver. Med dem klarar du de flesta sidor och kort.

Tänk sedan på kornstorleken:

• Fint eller extra fint pulver är för detaljerade stämplar, tunna linjer och liten text.
• Vanligt pulver passar de flesta stämplar.
• Grovt eller extra tjockt pulver ger ett tjockt, glasliknande skikt, framför allt på större ytor eller i flera lager.

För vitt och metallic ger finare pulver ett jämnare och mer täckande skikt. Det finns också matta, glittriga och tvåfärgade pulver. Dem kan du lägga till senare när du vet vad du tycker om.

Läs också: Varm och kall embossing: så får du relief på sidan

Tvätta din clear stamp i ljummet vatten med lite mild tvål och låt den lufttorka. Då försvinner damm, ludd och olja som försämrar vidhäftningen.

• Rör den klibbiga sidan så lite som möjligt med fingrarna.
• Rengör också akrylblocket med vatten och tvål, eftersom smuts på blocket gör att stämpeln släpper.
• Gnid inte hårt, då skadas ytan. En mjuk trasa eller fingrarna räcker.
• Lägg tillbaka stämpeln på sin bärarfilm när den har torkat.
• Använd inte alkohol eller starka rengöringsmedel, eftersom de kan göra clear stamps matta och spröda.

Fäster stämpeln ändå inte efteråt är den förmodligen för gammal eller för mycket använd. Fäst den då eventuellt på blocket med en bit dubbelhäftande tejp.

Läs också: Så rengör och förvarar du stämplar så att de håller länge

Sortera stämplarna efter tema, till exempel text, blommor, djur och årstider. Då vet du var du ska leta.

• Lägg varje set i en egen ficka eller mapp och gör ett avtryck av setet på framsidan, så att du ser vad som finns i.
• Förvara en mapp, låda eller pärm per tema.
• Ha en stämpelbok eller ett stämpelkort med avtryck av alla dina stämplar, i bokstavsordning eller efter tema.
• Förvara stansarna som hör till stämpelsetet tillsammans med det, så blir setet komplett.
• Sätt en etikett på ryggen eller på lådan med setets namn.

Använder du vissa stämplar oftare, lägg dem då inom räckhåll. Resten kan ligga i lådan.

Läs också: Så rengör och förvarar du stämplar så att de håller länge

Använd lite bläck i taget, arbeta i små cirklar och bygg upp färgen långsamt. Ränder uppstår oftast av för mycket bläck eller för hårt tryck.

• Ta ett blendingverktyg med skumgummi eller en mjuk blendingborste.
• Dutta bläcket på skumgummit och börja bredvid papperet. Arbeta dig sedan inåt med cirkelrörelser.
• Börja med den ljusaste färgen och låt färgerna överlappa en bit.
• Slät cardstock eller akvarellpapper blendar finare än mjukt, luddigt papper.
• Vill du ha en skarp kant? Täck en del med en post-it-lapp eller en schablon.

Arbeta på ett slätt, avtorkningsbart underlag, till exempel en teflonmatta.

Läs också: Distress ink och inkblending utan fläckar

Lägg distress-bläck eller vattenlösliga tuschpennor på stämpeln, spraya lätt med vatten och tryck den mot akvarellpapper eller tjock vit cardstock. Bläcket flyter då ut fritt, som om du hade målat med akvarell.

• Massiva stämplar blir bäst. Konturmotiv är svårare.
• Använd två eller tre färger och låt dem flyta ihop på stämpeln.
• Spraya sparsamt. Med för mycket vatten flyter allt ut.
• Stämpla en gång till utan nytt bläck för ett mjukare andra avtryck.

Vill du ha mer linjer? Stämpla då en matchande konturstämpel ovanpå med vattenfast bläck när avtrycket har torkat.

Läs också: Distress ink och inkblending utan fläckar

Använd tjockt papper som är gjort för våta tekniker och arbeta med lite vatten. Tunt papper sväller när det blir vått och torkar ojämnt.

• Välj akvarell- eller mixed media-papper med hög gramvikt.
• Grunda papperet med gesso först. Det blir då kraftigare och suger mindre.
• Låt varje lager torka innan du fortsätter.
• Limma med torrt lim, till exempel dubbelhäftande tejp eller limstift, i stället för vått lim.
• Tejpa fast ett löst ark runt om på en skiva innan du börjar måla.

Har det ändå buktat sig? Lägg det torra arket under tunga böcker. Att stryka på låg värme med en tygbit emellan kan också hjälpa.

Läs också: Papper som inte buktar av lim, färg och vatten

Mixed media betyder att du kombinerar flera material och tekniker på en och samma sida: färg, bläck, papper, stämplar, schabloner, pastor och små föremål. Det finns inga fasta regler.

Ett enkelt upplägg att börja med:

• Grunda kraftigt papper eller din journalsida med gesso.
• Gör en bakgrund med färg eller bläck.
• Klistra några lager papper ovanpå, till exempel gamla boksidor eller urklipp.
• Lägg till struktur med en schablon eller stämpel.
• Välj en blickfångare, till exempel ett foto eller en bild.
• Avsluta med penna, skuggade kanter eller små detaljer.

Öva på lösa kort först. Då vågar du prova mer.

Läs också: Mixed media och gesso: kom igång med färg, pasta och lager

Fäst schablonen ordentligt platt och använd lite färg eller bläck. Vätska kryper in under varje öppning som inte ligger helt tätt.

• Fäst schablonen med maskeringstejp, washi tape eller ett repositionerbart sprayklister.
• Dutta färgen med en svamp eller ett blendingverktyg från kanten och inåt. Dra inte.
• Ta först bort överflödet på en bit papper.
• Stryk tjock pasta över schablonen i ett enda drag med ett spackel och lyft den sedan rakt upp.

Rengör schablonen direkt efter användning. Intorkad färg gör ytan ojämn, och då flyter det lättare in under nästa gång.

Läs också: Schabloner: bläck, färg och pasta utan att det flyter ut

Använd bara servettens översta, tryckta lager och klistra det med decoupagelim eller utspätt hobbylim på ett ljust underlag. En servett är genomskinlig, så på mörkt papper försvinner motivet.

• Ta bort de vita lagren och riv eller klipp ut motivet. En riven kant syns mindre.
• Grunda eventuellt underlaget med vit gesso först.
• Stryk lim på papperet, lägg servetten ovanpå och släta ut den från mitten med en mjuk pensel.
• Arbeta gärna med en bit plastfolie emellan. Då går den blöta servetten inte sönder lika lätt.
• Avsluta med ett tunt lager lim ovanpå.

Små veck hör till.

Läs också: Decoupage med servetter: så limmar du utan rynkor

Limma papper på papper med limstift, vitt hobbylim eller gel medium. Gel medium är ett akrylmedium som både limmar och skyddar. Snabblim, tacky glue och varmlim fungerar dåligt på papper.

Till tyngre saker, som knappar eller kartong, använder du tjockt hobbylim eller glue dots.

När collaget är klart kan du försegla det med ett tunt lager gel medium eller utspätt vitt lim. Utspätt lim är ungefär en del lim på tre delar vatten. Då lossnar inga kanter längre och nya lager fäster bättre.

Ju blötare du arbetar, desto mer buktar papperet. Lägg alltså på tunna lager och låt dem torka ordentligt.

Läs också: Gör ett collage i din journal som känns lugnt och naturligt

Sätt ett eller två element på skumtejp eller skumkuddar. Då uppstår en riktig skugga och elementet sticker ut. Om du höjer allt försvinner effekten.

• Höj rubriken, ett litet kluster eller en enda embellishment. Låt fotot oftast ligga platt.
• Variera höjderna: platt, tunt skum och tjockt skum bredvid varandra ger mer djup än allt på samma höjd.
• Stapla också platta lager, till exempel ett foto på en matta eller flera stansade former ovanpå varandra.
• Sätt även skum i hörnen på större delar, så sjunker de inte ihop.

Tänk på tjockleken i ditt album. För tjocka arbeten trycker mot sidan bredvid.

Läs också: Lager och djup på din scrapbooksida

Du behöver ett snidblock av mjukt gummi och en uppsättning lino- eller stämpeljärn. Det du skär bort ger inget avtryck.

• Rita din design med mjuk blyerts på papper och gnid över den på gummit med teckningen nedåt. Då blir den automatiskt spegelvänd, vilket är viktigt för text.
• Skär grunt och alltid bort från handen.
• Börja med konturen och ta sedan bort de större ytorna.
• Tycker du att designen är för detaljerad? Gör den lite större, så har du mer gummi att arbeta med.
• Dra bort lösa gummistrimlor med fingrarna eller skär av dem.

Gör alltid ett provavtryck innan du bedömer resultatet. Det blir ofta finare än gummit får en att tro.

Välj det bläck som passar underlaget. På band, kraftpapper och trä fungerar vanligt dye-bläck oftast inte så bra.

• Band: använd textilbläck eller pigmentbläck och låt avtrycket torka ordentligt. Slätt satinband ger det skarpaste avtrycket. Väljer du distress-bläck kan färgen flyta ut om bandet blir blött.
• Kraftpapper: pigmentbläck eller embossingbläck med pulver syns bäst. Dye-bläck sugs in i det bruna papperet.
• Trä: de flesta pigmentbläck fungerar bra. Slipa grovt trä lätt så blir avtrycket skarpare.

Vill du stämpla på tyg, glas eller metall, titta då bland frågorna om stämpelbläck. Prova först på en rest.

Läs också: Vilket stämpelbläck ska du välja? Dye, pigment och distress

Ja. Skär ut en form i kraftig, tunn plast eller kartong. Mittbiten kan du också spara: det är din negativa schablon, för en siluett i stället för en ifylld form.

Lämpliga material:

• Acetat eller andra genomskinliga plastark, till exempel en gammal plastficka eller flikar.
• Ett pappersark som du kör genom lamineringsmaskinen.
• Tunn kartong eller cardstock. Det går snabbt att göra, men håller sämre med våt färg.

Du kan skära med en hobbykniv på en skärmatta, med en skärplotter eller med stansar i din stansmaskin. Låt bryggorna i bokstäver som o och a sitta kvar, annars faller mitten ut.

Läs också: Schabloner: bläck, färg och pasta utan att det flyter ut

Det går med gel medium och en laserutskrift eller kopia. Bläckstråleutskrifter släpper oftast inte så bra. Skriv alltid ut text spegelvänd, eftersom bilden hamnar omvänd på sidan.

• Stryk ett jämnt lager gel medium på underlaget.
• Lägg utskriften med den tryckta sidan nedåt och gnid fast den ordentligt, utan luftbubblor.
• Låt allt torka helt, gärna några timmar.
• Blöt papperet och gnid försiktigt bort det med fingret tills bara bläcket är kvar.

Gnid lugnt, annars försvinner bitar. Ett slitet, oregelbundet resultat hör till den här tekniken.

Med symaskin eller för hand. Med maskin går det snabbare, men papper kräver några justeringar.

Med symaskinen:

• Välj en lång stygnlängd. Korta stygn perforerar papperet så att det rivs.
• Sy långsamt och fäst lagren med limstift i stället för knappnålar.
• Använd en separat nål för papper, eftersom papper gör nålar slöa.
• Klipp av trådarna långa och tejpa fast dem på baksidan.

För hand sticker du först hål med en syl eller nål, på en musmatta eller skumgummi. Sy sedan med en eller två trådar broderigarn.

Rita korta streck med en fineliner eller gelpenna och stick ett hål med en knappnål i början och slutet av varje streck. Hålen gör effekten trovärdig.

• Använd en linjal för raka linjer.
• Raksöm och sicksack är enklast och ser mest naturliga ut.
• En vit gelpenna på mörkt papper liknar riktig tråd.
• För en rund sicksack sätter du V-formade små stygn mot varandra längs en cirkel.

Du kan också använda stämplar eller stansar med stygnlinjer. Ett perforeringshjul gör en rad jämna hål i ett enda drag.