Sortera dina foton innan du börjar scrappa

Nästan alla scrappers känner igen stunden: du vill börja, öppnar bildmappen i mobilen eller lyfter på locket till skokartongen, och stänger den direkt igen. Tusentals foton och ingen aning om var du ska börja. Då får det bli en annan gång.

Den känslan är helt normal, och den går att göra något åt. Du behöver inte ha ordning på allt först. Du behöver ett sätt att välja, och en plats där du hittar dina foton igen.

Måste allt vara sorterat innan du börjar?

Nej. Det här är den största fällan. Den som väntar tills hela samlingen är i ordning kommer ofta aldrig igång. Att sortera känns nyttigt, men det kan också vara ett sätt att skjuta upp själva scrappandet.

Börja därför i det lilla och nära. Välj en händelse från de senaste månaderna: en födelsedag, en helg bort, en vanlig söndag. Leta fram bilderna från den och gör en sida av dem. Resten kan vänta.

Rensa dessutom i små portioner. En kvart i soffan med mobilen, en låda per kväll. Då växer ordningen fram i takt med scrappandet, i stället för att stå i vägen för det.

Välj ut i tre omgångar

Det svåraste med en stor hög är att välja. En metod som hjälper många scrappers är att jobba i tre korta omgångar, en händelse i taget.

1. Första omgången. Gå snabbt igenom alla foton och plocka ut dem du verkligen tycker om. Tveka inte, din första känsla brukar stämma. Digitalt ger du dem ett hjärta eller en stjärna, eller lägger dem i en egen mapp. Papperskopior lägger du i en egen hög.
2. Andra omgången. Dela in de utvalda bilderna i grupper som hör ihop: människorna runt bordet, stunden med tårtan, promenaden efteråt.
3. Tredje omgången. Nu ser du av dig själv dubbletterna och bilderna som inte tillför så mycket. Ta bort dem.

Av några hundra foton har du så ofta några dussin kvar, och en del av dem hamnar på sidan. Extra bilder som du ändå vill spara får plats i en insticksficka eller ett fack bakom sidan.

Släng samtidigt det som blev misslyckat: suddigt, för mörkt, blundande ögon, en tumme framför linsen. Och av en serie med tio nästan likadana bilder behåller du en eller två. Det kanske känns som slöseri, men samlingen blir mycket lättare.

Var också uppmärksam på bilder som inte handlar om en händelse. Ditt köksbord, din sons cykel, utsikten från sovrumsfönstret. Det är just de vardagliga sakerna som blir kära med tiden.

Mappar och filnamn efter datum och händelse

För digitala foton fungerar en ordning efter datum bäst, eftersom datorn sorterar den rätt av sig själv. Ett upplägg som håller länge:

• en mapp per år
• i den en mapp per månad, med två siffror: 01 för januari, 08 för augusti
• i den en mapp per händelse

Då får du till exempel 2026, i den 08, i den Texel strand. Vill du ha färre nivåer kan allt stå i ett namn: 2026-08-14 Texel strand. Sätt alltid året först. Då hamnar allt i rätt ordning, vilket program du än använder.

Själva filerna behöver du oftast inte döpa om. Mobiler och kameror sparar redan datumet i bilden, och så länge du kopierar originalen finns det kvar. Var dock försiktig med bilder du har fått via en chattapp. De är ofta förminskade och kan ha tappat sitt ursprungliga datum, så att de hamnar på fel ställe i din tidslinje.

Två mappar som många scrappers tycker är praktiska:

• Att scrappa. Hit flyttar du bilderna du vill använda. Så fort de finns på en sida tar du bort dem härifrån.
• Årets favoriter. Mer om den nedan.

Använder du en fototjänst med album eller taggar kan du göra samma sak där, utan att flytta mappar. Principen är densamma: en plats för det du vill använda, och ett tydligt sätt att se vad som redan är använt.

Sortera papperskopior i lådor

Med papperskopior jobbar du från grovt till fint. Börja inte med det exakta året för varje bild, för då kör du fast på första osäkra fallet.

1. Lägg först allt i högar per årtionde: sjuttiotalet, åttiotalet, nittiotalet. Färg, format och kanter på kopian hjälper ofta när du ska uppskatta tiden.
2. Dela sedan upp varje hög per år, eller per person, händelse eller plats om åren inte går att lista ut.
3. Ställ dem upprätt i fotolådor med flikkort emellan. På varje kort skriver du år, månad och motiv, till exempel aug 1994 camping Frankrike.

Använd lådor som är gjorda för foton, syrafria och ligninfria, och utan plast som börjar klibba. Skriv det du vet på baksidan, nära kanten och med lätt hand, med en mjuk blyertspenna. Fäster inte blyertsen på en blank baksida skriver du på fickan eller på ett kort bredvid. Skriv fullständiga namn i stället för mormor eller grannarna. Om femtio år vet ingen längre vem som menas.

Ärver du en låda eller ett album från någon annan, vänd inte upp och ner på det direkt. Ordningen som någon sparade bilderna i kan berätta något i sig. Titta först i lugn och ro, gör anteckningar och lossa inte bilder ur gamla album förrän du vet hur det kan göras säkert.

Finns det unika bilder som det inte finns något negativ eller någon kopia av, skanna dem eller ta en bra bild av dem. På sidan använder du en utskrift av skanningen, och originalet ligger tryggt kvar i lådan.

Gör ett favoritval varje år

En vana som ger mycket lugn: välj ut dina favoriter i slutet av varje år. Inte hundra, utan en handfull per månad, eller ett bestämt antal för hela året.

Gör det helst i januari, medan året fortfarande är färskt. Gå igenom mapparna månad för månad och lägg de bästa i en mapp Favoriter med årtalet. Papperskopior lägger du längst fram i årets låda.

Urvalet har flera fördelar. Du har direkt en hög att scrappa från. Du kan låta göra en årssammanfattning eller fotobok av det. Och den som senare vill veta hur året var behöver inte gå igenom tusentals bilder.

Gör du det månad för månad blir det ännu enklare. Välj fem bilder varje månad, så är ditt årsurval redan klart i december.

Allt behöver inte hamna i ett album

Det här är kanske det viktigaste. Ett album är inget arkiv. Det är en samling berättelser du vill berätta, och där får aldrig alla dina bilder plats.

Det finns många ställen där foton kan bo alldeles utmärkt:

• digitalt, prydligt i mappar och med en bra säkerhetskopia
• i en fotolåda, sorterade och med kort emellan
• i en fotobok som du låter trycka, för de vanliga åren
• i ett pocketalbum, där du bara stoppar bilderna i fickor
• på en genomarbetad sida, för stunderna som verkligen har en berättelse

Fundera på vad du vill med ett album. Handlar det om ett barn som växer upp, en resa, din släkthistoria? Det avgör vilka bilder som hör hemma där. Resten är inte bortslängt, bara inte utvalt.

Släpp också gärna den fasta ordningen. Du behöver inte börja med den äldsta bilden eller scrappa allt i tur och ordning. Ett album med lösa blad eller ringar låter dig flytta sidorna till rätt plats senare.

Ett första steg i kväll

Ta fram mobilen, välj den senaste händelsen du vill spara och gör de tre omgångarna. Lägg resultatet i en mapp Att scrappa. Mer än så behövs inte i kväll, och i morgon kan du bara sätta igång.